[jfr eng., fr. valid; av lat. validus, frisk, till valere (se VALENS). — Jfr VALIDERA, VALIDITET]
(i sht i fackspr.) (rättsligt) giltig; jfr VALABEL. Pfeiffer(1837). Metoden kunde inte särskilja några tydliga dysfunktioner hos de schizofrena. Den var alltså mindre valid beträffande just detta syfte. LäkT 2004, s. 1376. I .. (smaktestet) är beskrivningen smaklös valid i dubbel bemärkelse. DN 7/10 2012, s. B24.
