publicerad: 2017
VIGÖR vigœ4r, r. l. m.; best. -en.
Ordformer
(-eur 1658–1840. -uer 1716. -ueur 1680–1837. -ör 1845 osv.)
1) i fråga om person: (livs)kraft, (kroppslig l. andlig) styrka; (god) hälsa l. form; äv. i neutral anv., om tillstånd med avs. på (livs)kraft osv.; särsk. i uttr. vid sådan l. sådan (särsk. full l. god) vigör. Den försvunna 83-åringen återfanns vid god vigör. Man hafwer uti tyska kriget förundrat sig öfwer Kung Gustav Adolphs stora vigueur. Spegel Dagb. 32 (1680). De flesta personer .. kunna utföra sitt dagliga arbete utan att därför behöva spänna själens krafter till det högsta; ett minus av andlig vigör spelar alltså härvidlag ingen praktisk roll. Lidforss Dagsb. 56 (1905). Översten var en smärt karl med silvervitt hår och ännu vid vigör och hälsa. Lagergren Minn. 1: 315 (1922). Hübner var då 72 år. Ännu vid full vigör hade han börjat resa – farit jorden runt och givit ut resebeskrivningar. Lagergren Minn. 6: 285 (1927). Hallenbergs rent fysiska vigör tycks ha varit i bästa ordning. Han var en stor älskare av långpromenader. 3SAH LXV. 2: 197 (1955).
2) (numera bl. tillf.) i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv. av 1, i fråga om ngt sakligt. Stiernman Com. 3: 768 (1669). Doch skeer attaquen med een sådan vigeur at iag intet troor at orten ännu öfwer 3 eller 4 dagar lärer kunna hålla sig. BrinkmArch. 2: 147 (1674). Säd, utaf en så fullkomlig art och vigeur, som man någonsin åstunda wil. Stridsberg Åkerbr. 113 (1727). Några stenkast härifrån ligger den medeltida Domkyrkan, ännu i dag vid full vigör i sin funktion som stadens klappande hjärta. Kulturen 1995, s. 17. — särsk. (†) i fråga om kontrakt l. dom l. resolution o. d.: giltighet l. gällande kraft. Brömsebroos Tractater förblifwe vthi theras förrige Krafft och fulle Vigeur. NAv. 10/3 1658, s. 3. Den doomen som a:o 1663 är pronuncieradt i Consist. måst hafva sin vigeur. ConsAcAboP 4: 159 (1673). König LärdÖfn. 5: 115 (1747).
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content