publicerad: 2017
VITLING, äv. VITTLING vit3liŋ2, förr äv. VIDDING, m. l. r.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(vidding (w-) 1746–1857. villing (w-) 1852–1857. vitling (hu-, hv-, hw-, w-, -ij-, -gh) 1576 osv. vittling (hv-, hw-, w-, -gh) 1676 osv.)
Etymologi
[jfr fd. hvitling (d. hvilling, äv. hvidling), nor. nn. kvitling, mlt. witlink (lt. wittling), t. weissling, ävensom fvn. hvítingr (nor. kviting, nor. bm. äv. hvitting), eng. whiting; till VIT, adj.2; benämningen beror på att fisken är vit över buken]
om torskfisken Merlangius merlangus Lin.; äv. koll.; förr ngn gg äv. [sannol. gm ombildning av VELING, sbst.2] om stäm (se STÄM, sbst.1). Flundror – 61 tusendt Huitling – 5200. TullbSthm 1/8 1576. (Torsken) hafwer .. så snart lijka Smak och Art medh Hwitlingh, then wij ock vptorkad ifrån Götheborgh hijt bekomma. Palmchron SundhSp. 107 (1642). Hwitlingar, äro the samme som i Hudickswall och här omkring, nämnas Stäm. Broman Glys. 3: 599 (c. 1740). Hwitlingens kropp är mera smal och prydlig, och stjertfenan föga utskuren. Holmström Ström NatLb. 3: 101 (1852). Hvitling är en liten fisk af sillens storlek, högst 30 cm. lång, med ett synnerligen smakligt och lättsmält kött, bäst som färskt. Walin Födoämn. 62 (1906). Inomskärs fiskas torsk, vitling, makrill, flundrefiskar m. fl. FiskFrit. 108 (1978).
Ssgr: VITLING- l. VITLINGS-DÖRJ. fisk. dörj för vitlingsfiske. Det andra slaget (av krok) är endast 6/8 tum lång med 5/16 tums öppning, och nyttjas wanligen på Hwitlingdörg. Ekström AfhFiska 119 (1845). —
-FISKE. fiske (se särsk. d. o. 1) avseende vitling. Hvitlingfisket sysselsätter de flesta af skärgårdens fiskare på mellantider, då ej större och mera indrägtiga fisken upptaga deras tid och verksamhet. SkandFisk. 85 (1838). —
-LYRA. (numera bl. vitling-) om torskfisken Trisopterus esmarkii Nilss. (som liksom vitling är ljus över buken); jfr små-sej 2. ÖfversVetAFörh. 1876, nr 4, s. 66. Vitlinglyra fås som bifångst vid annat fiske och används som djurfoder. NE (1996).
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content