publicerad: 2017
VOLUMINÖS volum1inø4s l. vol1uminø4s, äv. VOLYMINÖS volym1inø4s l. vol1yminø4s, adj.; -are; adv. -T.
Ordformer
(volumineus (-se) 1760–1830. voluminös 1794 osv. volyminös 1886 osv.)
Etymologi
som har (mycket) stor volym, (mycket) omfångsrik l. stor l. omfattande; särsk. dels om ngt tryckt l. skrivet (se a), dels i fråga om kroppsstorlek; äv. i utvidgad l. bildl. anv., särsk. om röst o. d. (se b). Än stöter det mot hvassa klippor .. än forsar det med hela sin styrka i volumineusa otyglade vågor. Linnerhielm 1Br. 12 (1787, 1797). Som kålen är ganska voluminös, fordrar den betydliga förvaringsrum. QLm. 1: 31 (1833). Voluminösa herrar i gröna regnkappor. Rosenius Himmelstr. 209 (1903). Jan tänkte .. att det var märkvärdigt hur voluminös, nästan mullig hans kära svägerska verkade i hemmamundering. Gustaf-Janson KungVank. 38 (1963). Den fantastiska, helt magnifika, rosenröda klänningen i siden med draperat liv och voluminös kjol. SvDamtidn. 2014, nr 52/1, s. 15. — särsk.
a) om bok l. annan skriftlig framställning: som har stort (konkret l. innehållsligt) omfång, omfattande; äv. närmande sig bet.: utförlig, vidlyftig. (Det franska) memorialet var äfven så volumineust som det ryska. Höpken 2: 611 (1760). Vidlyftiga specifikationer, eller beskrifningar .. , hvilka .. göra boken voluminös och obeqväm. Smedman Kont. 2: 7 (1872). Att våga sig på en så volyminös bok som ”En lyckoriddare”. NordT 1897, s. 249. Speciellt voluminösa äro protokollen från 1680 och 1697. SvRiksd. 4: 167 (1932). En volyminös sammanställning. FoFl. 1968, s. 127.
b) om röst l. ton o. d.: som har rik klang, fyllig, klangfull. Idun 1890, s. 23. Fru Halvorsen har en ganska voluminös röst och stor lätthet för koloratur. NordRevy 1895, s. 657. Hedlund Fiolsp. 10 (1906; om ton). En seriös, bärkraftig, och voluminös röst. Sydsv. 16/2 2011, s. B7.
Spoiler title
Spoiler content