SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2017  
VOLUNTARIST vol1untaris4t, m. l. f. (ss. ig.); best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. voluntarist; till VOLUNTARISM. — Jfr VOLUNTARISTISK]
filos. anhängare av l. företrädare för voluntarismen. Stoikerna anse, att man kan veta .. (sedelagen) genom förståndet, under det att voluntaristerna (t. ex. Kant) anse den vara given endast i viljan. 3NF 6: 1107 (1927).
Spoiler title
Spoiler content