VULKANFIBER vulka3n~fi2ber, r. l. m.; best. -n; pl. -rer.
Etymologi
[jfr t. vulkanfiber; efter eng. vulcanized fibre, av vulcanize (se VULKANISERA) o. fibre (se FIBER); benämningen bildad 1859 av engelsmannen Thomas Taylor; materialet har viss likhet med vulkaniserat gummi]
(i fackspr.) om starkt, horn- l. läderliknande fibermaterial bestående av under upphettning sammanpressad cellulosa behandlad med kemisk lösning (i sht zinkklorid) (i sht förr använt för tillverkning av resväskor l. lådor o. d.); jfr FIBER 2 slutet, UNIKA, sbst.1 TT 1896, M. s. 89. Vulkanfiber och annan kemiskt beredd fiberpapp i plattor eller skivor. SFS 1917, s. 394. Även som elektriskt isolationsmaterial har vulkanfibern funnit mycket stor användning. SvIndustri 327 (1935). Skyddsglasögon .. Av vulkanfiber med uppfällbar fattning .. Lämpliga vid mindre svetsningsarbeten. LunaVM85 1026 (1984). De små bruna kartongerna av vulkanfiber, det där nästan outslitliga cellulosamaterialet, av vilket hela svenska folkets resväskor, för att inte tala om matlådor – unikaboxarna – en gång tillverkades. GbgP 9/1 1994, Söndag s. 8.
