publicerad: 2019
VULKANISERA vul1kanise4ra, v. -ade; vbalsbst. -ANDE, -ING; -ARE (tillf., DN(A) 3/3 1926, s. 9, osv.).
Etymologi
[jfr t. vulkanisieren; av eng. vulcanize, utlöst ur vulcanization, ytterst till lat. vulcanus (se VULKAN); benämningen på processen föreslogs av den eng. konstnären o. uppfinnaren W. Brockedon i samband med patentansökan 1843. — Jfr VULKA, VULKANFIBER, VULKANISATOR, VULKANIT, sbst.2]
(i fackspr.) gm upphettning o. tillsättning av svavel l. peroxid härda (kautschuk l. gummi(föremål)) (i syfte att göra materialet hårdare o. beständigare); äv.: behandla l. reparera (föremål) med på sådant sätt härdad kautschuk osv.; jfr VULKA. AB 1/9 1847, s. 4. Af .. den s. k. vulkaniserade kautschuken, framställes numera flertalet böjliga och elastiska kautschuksfabrikater. TT 1877, s. 40. Luftskeppet (består) av ett enda ballonghölje .. förfärdigat av gummerat och vulkaniserat perkaltyg. Ångström BallLuftsk. 19 (1918). Skodon tillverkas fortfarande i stor utsträckning med vulkaniserade gummisulor. Form 1934, s. 167. Däck görs av gummi som är vulkaniserat. SvD 28/12 1995, s. 24. — jfr PÅ-VULKANISERA o. SJÄLV-VULKANISERANDE.
Ssgr: VULKANISERINGS-APPARAT. (i fackspr.) vulkapparat. DN 21/11 1885, s. 2. Vulkaniseringsapparaten ”Parus” är avsedd att kunna medföras på bilen eller cykeln och således alltid vara till hands för att reparera en ringskada. IndTNorden 1926, s. 261. —
-PANNA. (förr) panna (se panna, sbst.1 2) för vulkanisering. TT 1876, s. 12. (Gummi)Skorna uppsättas på vagnar, som köras in i vulkaniseringspannor där vulkanisering äger rum. Varulex. Beklädn. 412 (1945). —
-VERKSTAD~20, äv. ~02. särsk. (förr) om verkstad för reparation av (bil)däck. SvD(A) 25/6 1918, s. 11. De färgglada mackarna .. var en del av landsbygden liksom vulkaniseringsverkstäderna och kylarverkstäderna .. varav vägarna vimlade. DN 29/5 2009, s. 30.
Avledn.: VULKANISERBAR, adj. (numera bl. tillf.) som kan vulkaniseras. DN(A) 18/10 1929, s. 14. Ett elastiskt och vulkaniserbart material. SvD(A) 18/10 1944, s. 16. —
VULKANISÖR, m.//ig. [jfr t. vulkaniseur] (numera i sht i skildring av ä. förh.) person som arbetar med vulkanisering; jfr vulkare. PT 1909, nr 263 A, s. 3. Zeqir, som var vulkanisör på en gummiverkstad hemma i Kosovo. GbgP 2/6 1999, 1: 12.
Spoiler title
Spoiler content