[liksom d., t., eng. wadi, ytterst av arabiska wādī, sg. best. av wādin, torr flodbädd l. ravin]
(om förh. i arabiska länder) om flodbädd l. dalgång som endast periodvis är fylld med vatten. En mängd av Wadis, hvilka leda regnvattnet till de djupare liggande trakterna. DA 24/1 1844, s. 2. De torra dalar eller uadis, som genomskära den närliggande branten upp till högslätten. Ymer 1929, s. 164. Gång på gång kom de fram till raviner, wadis, som tvingade dem att vända och söka nya vägar. NorrkpgT 11/10 2016, s. 9.
SAOB
