WAGNERISM va1gneris4m, äv. vag1-, r. l. m.; best. -en; pl. (mera tillf.) -er.
Etymologi
[jfr eng. wagnerism; till namnet på kompositören W. R. Wagner (1813–1883). — Jfr WAGNERIAN, WAGNERSK)]
om (strömning l. smakriktning som förknippas med l. strävar efter att efterlikna) Richard Wagners musikstil l. konstnärliga uttryck; äv. (mera tillf.) konkretare, om enskilt musikaliskt uttryck(ssätt) som präglas av l. påminner om Wagners musik(stil) osv. Wagnerismen utgör underhaltiga kompositörers apotheos; de behöfva blott vara råa och obegripliga för att vara gudar. GbgP 24/11 1869, s. 1. Andreas Hallén .. har i sina senare operor .. allt mera aflägsnat sig från Wagnerismen. Valentin Musikh. 1: 154 (1900). Jag skulle ljuga om jag inte sa att Meat Loafs åskmolnspompösa wagnerismer gav lite extra skjuts. Sydsv. 10/7 2016, s. C2.
SAOB
