publicerad: 2021
WIENARE vi3nare2, m.//ig.; best. -n; pl. =.
Etymologi
om person bosatt i l. härstammande från Wien. PT 20/12 1787, s. 1. Jag har .. hört .. (beskyllningen) ej blott af främlingar, utan ock af infödda Wienare. Atterbom Minn. 563 (1819). Kejsaren trädde ut på hofbibliotekets balkong och hälsade sina trogne wienare. Lundegård Stormf. 42 (1893).
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content