[jfr eng. willemite; av nl. willemiet, bildat till namnet på den nederländska regenten Willem I (1772–1843) med den i namn på mineral vanliga ändelsen -it]
(i fackspr.) om mineral som består av zinksilikat; jfr troostit. Willemit. För Blåsrör smälter, sväller ut med Soda, gifver svårligen Zinkrök. Sammansättningen: Zn3Si. ASScF 1: 644(1842). Levy har beskrifvit vattenfri basisk kiselsyrad zinkoxid, åt hvilken han, till skillnad från den vattenhaltiga, gifvit namn af Willemit. Berzelius ÅrsbVetA 1845, s. 261. Willemit luminescerar (fosforescerar) vid inverkan af radiumstrålar. 2NF 38: 1240(1926).
SAOB
