ZENANA sena4na l. sena4na, r. l. f.; best. -an, i bestämd anv. äv. utan slutartikel; pl. -or. (äv. skrivet med stor begynnelsebokstav)
Etymologi
[av eng. zenana, av hindi zenāna, zanāna l. pers. zanāna, till zan, kvinna, till den stam som äv. föreligger i gr. γυνή (jfr GYNO-) o. således besläktat med KVINNA)]
i fråga om förh. inom vissa hinduiska l. muslimska samhällen i södra Asien, om den inre del av ett könssegregerat bostadshus som är avsedd för kvinnor (jfr HAREM 1); särsk. (om ä. förh.) med särskild tanke på zenanamissionens arbete i Indien. Mannen får ej en gång en måltid mat, om ej hustrun will ge honom den; ty i Zenana tillredas anrättningarne. SP 14/11 1804, s. 3. Vi veta att zenanornas hårdt tillslutna dörrar endast kunna öppnas af en kvinnas hand, likasom endast en kvinnas röst där inne kan frambära frälsningens budskap. Dagny 1901, s. 35.
Ssgr (förr): ZENANA-MISSION. om missionärsarbete som bedrevs av (europeiska) kristna kvinnor i (zenanorna i) hemmen hos infödda indiska kvinnor under 1800- o. 1900-talen; i sht i sg. best. (särsk. övergående i anv. ss. namn på organisationen); jfr mission 3. En särskild mission har .. uppstått, kallad Zenanamissionen .. och unga qwinnor hafwa blifwit utsända, hwilka, oförhindrade af alla yttre band, med hela sin själ offra sig för sina här förslafwade systrar. JönkP 26/4 1879, s. 2. —
-MISSIONÄR. JönkP 26/4 1879, s. 2. Vid en barnfest i Ås kyrka nu om söndag deltaga bland andra den från missionsfältet i Indien nu hemmavarande missionären K. Iwar och Zenanamissionären fröken Lavina Kristiansson. ÖstersundP 6/8 1896, s. 2.
SAOB
