SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2021  
ZYMO- sy1mo-, ssgsförled.
Etymologi
[jfr t., eng., fr. zymo-; av gr. ζύμη, jäst (se ZYMAS)]
(i fackspr.) ss. förled i ssgr: som avser jäst l. jäsning; äv.: som avser enzymer.
Ssgr [med motsvarigheter l. förebilder i t., eng. l. fr.]: ZYMO-GEN104. [med avs. på efterleden se fotogen] (i fackspr.)
I. ss. adj.: som åstadkommer jäsning; jfr fermentativ. Med afseende på bakteriernas verkningar indelar Cohn dem i tre grupper: kromogena, zymogena och patogena. Sundberg Mikroorg. 11 (1895).
II. ss. sbst., om förstadium till enzym, proenzym; i sht i pl. Ekbohrn (1904). En del af .. (enzymerna) synas dock ej finnas såsom sådana celler, som då blott innehåller modersubstansen till enzymet, såsom fallet är med t. ex. pepsin. Sådana enzymbildare benämnas zymogener. KommentSvFarm. 848 (1905). —
-TEKNIK1004. (i sht i ä. fackspr.) jfr teknik 2. Browallius PVetA 1747, s. 16. Att Zymotekniken, den på vetenskaplig grund stående läran om de kemisk-fysiologiska förloppen vid jäsningsprocesserna, nu kan anses vara ett särskildt ämne för studier. TT 1894, K. s. 4.
Spoiler title
Spoiler content