FOTOGEN fot1oʃe4n l. fωt1- osv. (se FOTO-), r. l. n.; best. -en l. -et; pl. (i bet. av olika slags fotogen) -er.
Etymologi
[jfr t. o. eng. photogen, fr. photogène; av FOTO- o. gr. -γενής, adj., alstrande, till γεννάω, föda, alstra (jfr KÖN); jfr FOTO-GEN, adj.]
benämning på av blandningar av olika kolväten bestående oljor, använda i sht för belysnings- l. uppvärmningsändamål, lysolja; särsk. om renad bärgolja; jfr BENSIN, PETROLEUM. Rysk, amerikansk fotogen. Prima vattenklar fotogen. JernkA 1861, s. 237. Rektificerad stenkolsolja eller fotogén. SFS 1863, nr 66, s. 38. Lysoljor utgöras dels af diverse feta oljor, dels af destillationsprodukter (gasolja, fotogen) ur bergolja. PrHb. 1: 127 (1884). Varmt ljus strålade från fotogen och stearin i takkronan. Högberg Utböl. 1: 159 (1912).
Ssgr: FOTOGEN-BEHÅLLARE, r. l. m. särsk. å lampa o. d. —
-BELYSNING. —
-CISTERN. —
-FYR. Hjortens uddesfyr (har blivit) förändrad från olje- till fotogén-fyr. SFS 1871, nr 2, s. 19 (”16”). —
-GLÖDLJUS~02 l. ~20. i sht tekn. glödljus som alstras därigm att fotogen förgasas o. den bildade gasen förbrännes blandad med luft under upphettning av en fast kropp (glödkropp) till glödning. TT 1897, Allm. s. 332. —
-KÖK. kokapparat som eldas med fotogen antingen på det sättet att fotogenen uppsuges ur behållaren medelst en veke o. förbrännes direkt l. också så att fotogenen först förgasas o. den sålunda bildade gasen förbrännes. BoupptVäxiö 1876. Köket, det var mest bara en skrubb med ett litet fotogenkök. Kjellin Troili 2: 60 (1917). —
