SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2023  
ÖVERHAVS- ø3verhaf1s~, ssgsförled.
Ordformer
(förr äv. öfv-, -hafs-)
Etymologi
[till uttr. över hav(et) (jfr ÖVER I 3 (d))]
ss. förled i ssgr: över hav(et) l. till l. på andra sidan hav(et) (jfr ÖVER I 3 (d)); jfr ÖVERSJÖ-.
Ssgr: ÖVERHAVS-BESITTNING. (numera bl. ngn gg, i skildring av ä. förh.) på andra sidan hav(et) belägen besittning (se d. o. 1 b α); jfr översjö-besittning. Oxenstjerna .. lät förmärka, att han skulle helst röstat för ett Skandinavien utan alla öfverhafsbesittningar. Atterbom Minnest. 1: 314 (1844). Liksom Kapkolonien .. är den minst framskridna af Englands öfverhafsbesittningar. Svensén Jord. 479 (1887).
-FLYGNING. särsk. konkretare; jfr -färd o. översjö-flygning. Brindejoncs flygning från Reval till Stockholm; den längsta hittills utförda överhavsflygning. DN(A) 26/6 1913, s. 1.
-FÄRD. färd över l. till andra sidan hav(et); jfr -flygning, -segling. Essén HExc. 55 (1916).
-SEGLING. särsk. konkretare; jfr segla 1 n o. -färd. DN(A) 25/7 1923, s. 9. Hur skulle vår överhavssegling till Italien bli? Schildt OdyssKölv. 257 (1951).
Spoiler title
Spoiler content