1) ansätta l. tvinga l. pressa (ngn l. ngt); äv. (utan klar avgränsning från 2) övergående i bet.: besvära l. utsätta (ngn l. ngt) för svårigheter; jfr ÄNGSLA I 1. (Venus till Cupido:) Tag tin Wapn; titt Blosz; tin Boga, tin’ ängstande Pijlar. Stiernhielm Cup. 3(1649, 1668). (De belägrade i Köpenhamn) lära blij ängstade nog nu sedan en stor deel aff wåra tråppar äre gångne till att intaa laalandt och falster, hvari från de deras endaste lefvens medel hade att förvänta. Ekeblad Bref 2: 108(1659; rättat efter hskr.). Israeliterne krupe och förbärgade sigh i mörcka Kuhlor, då dhe aff Philistererne så hårdeligen ängstade wore. RelCur. 36(1682). Härlig Trägårds-fruckt / Skall mit i ödan Öckn, som förr af Hunde-kiäxa / Och Tistel ängstad war, dig gee een härlig Luckt. Dahlstierna (SVS) 134(1698). Men då war roligt at se huru nitälskan, zele, snålhet, afwundsiuka, egna interessen .. , hvarom annan plågade och ängstade hvarannan. Tilas Ant. 1: 114(1765).
2) med avs. på person (l. ngns hjärta l. sinne o. d.): göra ängslig, oroa; äv.: plåga med ångest; äv. refl. l. i pass. övergående i dep.; jfr 1 o. ÄNGSLA I 2, II, III 2. Ty offta warda rätte, Helige och Gudi wälbehagelige Menniskior medh swååra bedröffuelser öffuerfalne, att them tycker såsom heela Werdenes tunga ligger them på Halsen, och warda således ängstade och förskräckte vthi theras Samvet. PJGothus Os. 314(1603). Menniskiors ängstade Samweten. Schroderus Os. III. 1: 302(1635). Äländigh är then wisserligh, / .. Hwars Hierta aff ostadigheet, / Sigh ängstar och ey rådhe weet, / När någhot hälst omgäller. Palmchron SundhSp. 151(1642). Hur hon Ängstades. Dahlstierna (SVS) 136(1698). Spegel 562(1712).
SAOB
