publicerad: 2021
ÅSKÅDLIG å3~skå2dlig, adj. -are. adv. -EN (numera mindre br., Geijer Minn. 93 (1825), GHT 18/3 1968, s. 9), -T (Mankell Lb. 19 (1835) osv.).
Ordformer
(åskodeligh 1700. åskådlig 1804 osv.)
Etymologi
1) (numera bl. ngn gg, ålderdomligt) som är möjlig att se, som kan erfaras med synen, synbar (se d. o. 1), synlig; jfr SKÅDLIG, ÅSKÅDBAR. Hamb. 1: 15 (1700). Funnes ej, för alla ovilkorligt åskådlig, den sublima Gothiska Stephanskyrkan .. så hade Wien .. ej att framvisa något mera poetiskt föremål. Atterbom Minn. 557 (1819). Men den skarpaste synkraft, det lyckligaste ögonmått, kunna utvidgas och uppöfvas till en större fullkomlighet, – säkrast, der fria omgifningar förete en mångfaldigare rikedom på åskådliga föremål. 2SAH 13: 98 (1828). Men samma skönhetslagar gälla icke för en engelsk park som för en byggnad, hvars ändamål är gifvet och bör såsom ett helt vara åskådligt för betraktaren. De Geer VSkr. 1: 187 (1853, 1892). — särsk. [efter motsv. anv. i t.]
a) (i ä. pedagogiskt fackspr.) i fråga om metod som syftar till att låta undervisning utgå från innehåll som är möjligt för elever att observera o. erfara med synen (l. annat sinne) innan abstrakta begrepp introduceras; särsk. med undervisning ss. huvudord (jfr ÅSKÅDNINGS-UNDERVISNING); ibland utan klar avgränsning från 2; ngn gg äv. i n. sg. best., i substantiverad anv. För öfrigt måste all undervisning, som skall kunna med framgång företagas, ske gradvis .. verka på åskådningsförmågan genom föremålens åskådande, eller deras förliknande med det åskådliga. Sprinchorn PedUtsk. 13 (i handl. fr. 1804). Geometrien måste framsättas för gossen i början på ett mera åskådligt och praktiskt sätt, om han skall få intresse för densamma och göra framsteg deri. TLär. 1846–47, s. 101. En åskådlig läseundervisning. Lyttkens Läsl. 22 (1883). År 1743 utkom en ny uppfostringslära .. (Författarens) främsta krav på undervisningen var, att den skulle vara åskådlig och praktisk. Läraren borde, så snart sådant vore möjligt, låta lärjungen se med egna ögon det, som behandlades under lektionerna. ÅbSvUndH 56–57: 49 (1939).
b) (i ä. filosofiskt o. psykologiskt fackspr.) motsv. ÅSKÅDA c, i fråga om att uppfatta omvärlden; särsk. liktydigt med: intuitiv (se d. o. 1). Om andras vilja kunne vi ej få någon omedelbart åskådlig kunskap. Boëthius Sedel. 121 (1807). Våra tydliga perceptioner äro .. antingen a) symboliska (symbolicæ, cæcæ) eller b) åskådliga (intuitivæ), d. v. s. antingen möjligt tydliga (genom ord eller tecken representerade) eller verkligt tydliga = med alla sina notæ på en gång närvarande. Boström 2: 78 (1838). Den åskådliga komprehensionen. Larsson Psyk. 41 (1910). — jfr O-ÅSKÅDLIG.
2) [eg. pregnant anv. av 1] om ngt (mer l. mindre konkret) som framställs l. återges l. tjänar ss. exempel: lätt att se o. ta till sig l. förstå, tydlig, klar; äv. (äv. i bildl. anv.) i fråga om skildring l. redogörelse o. d. av ngt abstraktare, ibland äv. (i fråga om konstnärlig l. litterär gestaltning o. d.): uttrycksfull l. levande (se LEVANDE, p. adj. 6); särsk. dels i uttr. göra ngt åskådligt (jfr ÅSKÅDLIG-GÖRA), dels i sådana uttr. som (ge) en åskådlig bild (av ngt). Phosph. 1810, s. 118 (i bild). Denna teckning ger .. en åskådlig föreställning af en Nämndemans värdighet och anseende. Forssell o. AAGrafström 17 (1828). Följande uppställning visar åskådligt noternas tidsförhållande till hvarandra. Mankell Lb. 19 (1835). Efter att hafva framställt mina åsigter rörande fängelsernas förvaltning .. återstår att i korthet göra den ifrågaställde reformen åskådlig. Oscar I Straff 142 (1840). Den ögonblicksbild Tessin ger oss av Dalin är inte flatterande, men den är åskådlig, man ser figuren framför sig. 3SAH LXXII. 1: 25 (1963). Romanen ger en åskådlig bild av norsk medeltid. KristianstBl. 17/7 2010, s. B29.
Ssgr: A: ÅSKÅDLIG-BLIVANDE. särsk. (†) till 1, om förhållandet l. förmågan att bli synlig l. låta sig synas. Ty Allfader, sjelfmedvetandets grund, är för oss blott i den mån han framgår för tänkandet, och således är Konsten – hans ideala åskådlig-blifvande – ett nödvändigt factum i menniskotankans sjelfutvecklingar. Phosph. 1811, s. 375. —
(2) -GÖRA, -else (tillf., Wallmark Res. 64 (1819) osv.). (åskådlig- 1819 osv. åskådligt- 1819 osv.) med avs. på ngt abstrakt l. komplext l. svårbegripligt: göra åskådligt (gm konkret avbildning l. framställning l. med hjälp av exempel), visualisera, illustrera; äv. i fråga om att med ord tydliggöra ngt. För att åskådligtgöra missförhållandet .. må här nämnas att (osv.). Hammarsköld SvVitt. 2: 87 (1819). Rudolf Kœnig .. har lyckats .. åskådliggöra ljudvågorna genom optiska bilder. Oscar II IV. 1: 86 (1867, 1890). I en mängd liknelser sökte Jesus åskådliggöra detta rikes (dvs. himmelrikets) beskaffenhet. NF 6: 1248 (1883). Hela smördegens kavling och vikning åskådliggöres på bild 44. StKokb. 61 (1940).
B (tillf.): ÅSKÅDLIGT-GÖRA, se A.
Avledn.: ÅSKÅDLIGHET, r. l. f.
1) (numera bl. ngn gg, ålderdomligt) till 1: om förhållandet l. egenskapen att vara möjlig att erfara med synen; särsk. dels till 1 a, i fråga om undervisningsmetod, dels till 1 b, i fråga om intuition (se d. o. 1). LittT 1795, s. 143. Då det sköna endast är det ideellas åskådlighet och uttryck. Höijer 2: 327 (c. 1808). Självverksamhet och åskådlighet skulle vara grundläggande principer i undervisningen. Rig 1949, s. 122.
2) till 2, om förhållandet l. egenskapen att en framställning l. återgivning är åskådlig; särsk. mer l. mindre liktydigt med dels: klarhet l. tydlighet, dels: uttrycksfullhet l. livfullhet. Phosph. 1810, s. 107. Att de Evangeliska berättelserna .. ådagalägga en trohet, en sanning och åskådlighet, som endast kan finnas hos den, som .. sjelf varit händelserna nära. Agardh THandskrift 2: 38 (1842, 1856). Dikterna .. stannar inte i minnet som gestalter – de brister i åskådlighet där sådan fordras – men de stannar i minnet som rymd och ton. BonnierLM 1954, s. 565. Dataansvarige .. visade med stor åskådlighet hur den (nya hemsidan) ser ut och hur man bäst använder den. SalaAlleh. 18/9 2017, s. 34.
Spoiler title
Spoiler content