publicerad: 2021
ÅTANKE å3~taŋ2ke, r. l. m.; best. -en; pl. (numera bl. ngn gg) -ar (äv. att hänföra till sg. åtanka, Förspr1Petr. 319 (NT 1526) osv.) ((†) -er, möjl. äv. att hänföra till sg. åtanka, PrivFrihetsbrJönk. 135 (1642), RARP 4: 238 (1649)); förr äv. ÅTANKA, r. l. m. l. f.; best. -an; pl. -ar (se ovan), möjl. äv. -er (se ovan).
Ordformer
(-tanckan, efter prep. 1637. -tanka (-ck-), efter prep. l. ss. obj. 1542–1951. -tanka (-ck-), ss. subj. l. uppslagsform 1689–1973. -tanke (-ck-) 1526 osv. -tanker, pl. 1642–1649)
Etymologi
[fsv. athanke, ssg av Å, prep. o. adv.2, o. TANKE med (åtm. betydelsemässig) anslutning till Å-TÄNKA l. ett uttr. tänka å ngt (jfr TÄNKA, v. 2 c). — Jfr ANDAKT]
(eftersinnande l. (plötsligt) uppmärksammande l. (plötslig) hågkomst innebärande) tanke (på ngt) (medförande att detta särskilt beaktas l. omhuldas o. d.); särsk. i uttr. dels (ngn l. ngt) till åtanke, dels (o. numera företrädesvis) vid åtanken på ngt (se a), ha ngn l. ngt i åtanke (se c); förr särsk. med gen.-attribut angivande föremålet för sådan tanke (jfr a, b); äv. dels (numera bl. ngn gg) i pl. ungefär liktydigt med sg., dels närmande sig l. övergående i abstraktare anv. (jfr TANKE 1 f); förr äv. övergående i bet.: avsikt o. d. (att göra ngt) (jfr b o. TANKE 1 g); jfr PÅ-TANKE, Å-TÄNKA. Thå nw menniskian .. aff Christi pinas åtankar, är kommen ther til ath hon besinnar sina synder. OPetri 1: 88 (1526). Thet (är) vnderlighit, at wij .. icke för Pestilentzien fly, vthan löpe vthan all åtancke vthi the förgifftighe Huss. Berchelt PestOrs. C 4 a (1589). Jag har .. winlagt mig, att göra något fram steeg i boklige konster, och har, gudi lof, ey heller then åtankan slagit aldeles felt. VDAkt. 1689, nr 359. Hwarest Columbus straxt lät giöra ett Kors, den korsfäste Christum til åtanka. Holm NSv. 14 (1702). Skiljemyntet åter .. blef alldrig bevärdigadt med någotdera Partiets alldraminsta åtanka. Blix SvFinance 35 (1797). När dina synder ställas för din åtanke .. så är du nära intill bättringens trånga port. Schartau Pred. 411 (1823). — särsk.
a) i förb. med bestämning inledd av prep. på, förr äv. om l. (i sht) av, ngn gg äv. vid, styrande led som anger föremålet för åtanke; äv. närmande sig l. övergående i bet.: hågkomst l. minne (av ngn l. ngt); särsk. (o. numera företrädesvis) i sådana uttr. som (rysa) vid åtanken på ngt. Åtankar på Christi pino. Förspr1Petr. 319 (NT 1526). Att förordna ett wist hufwudh och förman vthi Kyrckiowäsendet till Ingermanlandh, hafwer sine skähl; och will H. K. M:t ther om nådigt hafwa åtanckar. Stiernman Riksd. 972 (1640). SmålHembygdsb. 1: 32 (1749: wid). Akademien (uppkallar), medelst Skådepenningen för detta år, åtankan af Astronomie Professoren, Herr Anders Celsius. 2SAH 3: 129 (1802). Man måste rysa vid blotta åtankan på de strömmar af oskyldigt blod, som fordom flutit för dessa .. vidskeppliga förvillelser. Hygiea 1843, s. 149. Åtanken af sådana .. interjektioner som Sch! St! Hm! Björling Klangf. 88 (1880).
b) (numera bl. tillf.) i förb. med bisats l. inf.-förb. angivande tankens innehåll. Och göras her ecke mong oordh behooff, vtan mäst en grundeligh åtancke, hoo then är som pinona lidher. OPetri 1: 87 (1526). At the upsat et memorial och recommendation för sin secreterare til nådig åtancka at wid gifwit tilfälle blifwa hugnad med befordran. 2BorgP 5: 198 (1734).
c) i förb. med prep. (ut)i, i fråga om att ngn l. ngt (välvilligt o.) särskilt beaktas osv. i givet sammanhang l. för givet ändamål o. d.; särsk. (o. numera företrädesvis) i uttr. ha l. med ngn l. ngt i åtanke. Jag trodde att de hade lanserat projektet med mig i åtanke. Will Hennes Kongl. M:t framdeles, när staten öffuersehes, sådant medh mehra haffua uthj een nådig åtanckan. Annerstedt UUH Bih. 1: 332 (i handl. fr. 1637). Jag recommenderade mig hos hennes Herr Fader vti en oförgiätelig åtancka. Humbla Landcr. 126 (1740). Haf i vänlig åtanke ditt ungdomsminne. Rydberg Brev 3: 162 (1877). Den som vill studera svampens skönhet, bör ha vaxskivlingarna i åtanke. Cortin SvampHb. 110 (1951). Man ska dock ha i åtanke att hemmahästen galopperat i fyra av sina nio starter hittills. SödermNyh. 19/4 2007, s. 20. — särsk. (numera bl. tillf.) i uttr. komma i åtanke, särsk. (o. i sht) i fråga om att komma i fråga (ss. lämplig) för (l. ss. kandidat till) ny ställning l. befattning o. d. Huru i guds namn kommer Dryander i åtanka til Cantzliet? Bark Bref 1: 88 (1703). Af dem, som derwid (dvs. vid val av kungens förmyndare) kommit i åtanka, ställes först den, som fleste rösterne erhållit. RO 1810, § 62. Under valförberedelserna (inför riksdagsvalet) reste han bort i hopp om att slippa komma i åtanke. SvLittTidskr. 1961, s. 112.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content