publicerad: 1906
DAGSLÄNDA da3g~slän2da (da`gslända Weste), f. l. r.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
Etymologi
[af DAG o. SLÄNDA, benämning på ett visst slags insekt; måhända bildadt af A. J. Retzius (se första citatet nedan) i st. f. det äldre DAG-FLUGA. I fråga om första ssgsledens form jfr anm. 2:o b β o. d β under DAG, sp. 62 f.]
1) individ l. art af den till insektordningen sländor (Neuroptera Lin.) hörande familjen Ephemerides Latr.; vattenmott; jfr AUGUSTI-, DAG-, ENDAGS-FLUGA; i sht om individ l. art af det till denna familj hörande släktet Ephemera Lin.; särsk. om arten E. vulgata Lin., äfv. kallad allmän l. vanlig dagslända. Retzius Djurr. 93 (1772). Famn i famn / Dagsländor sig åt luften svingade. Atterbom LÖ 1: 169 (1824, 1854). Bästa tillfället att iakttaga deras (dvs. dagsländornas) dansar har man, om man betraktar den Vanliga dagsländan (Ephemera vulgata), emedan hon är både den största och den allmännaste samt visar sig redan i maj. 1 Brehm III. 2: 133 (1876). Dagsländan lefver såsom larv 2—3 år, men såsom fullvext blott en dag. Berlin Lärob. 60 (1876, 1880). Svalor svepa blixtsnabbt .. förbi, fångande .. en af dessa dagsländor, som allmogen kallar käringsjälar. Ahlgren Papirii ppr 151 (1901). — bildl. o. i bild; jfr 2. Våtarfven, växtrikets dagslända. Ödmann Åm. i VetA 1797, s. 13. Tadel och bifall, surrande dagsländor, tystna, försvinna. Wallin Vitt. 2: 352 (1837). Hvad berättigar mig, dagslända af några solhvarfs lif, att kritisera dessa sekelgamla byggnader? Bremer G. verld. 2: 266 (1860). Vill du .. vara och lefva såsom en dagslända? Rudin Ord t. ungd. 6 (1889, 1894).
2) i öfverförd bet. för att beteckna ngt ss. kortvarigt l. ss. obeständigt o. flyktigt; i fråga om person äfv.: ytlig, flärdfull människa. Litterär Dagslända. Polyfem IV. 30: 3 (1811). Ditt utbrott efter talet är vackert, och rättvist prisadt af dagsländorna (dvs. de dagliga tidningarna). C. F. af Wingård i Tegnérs ppr 347 (1833). Dagsländor. Anteckningar under vistandet i England och Frankrike åren 1818—1832. Wåhlin (1846; titel). Ingen af de författare, som tillhöra nu förevarande grupp (dvs. ”Bellmans fränder”), (var) i så fullständig betydelse en vitter dagslända, som Carl Envallsson. Atterbom Siare VI. 1: 283 (1852). Om än dagsländor, (voro Talis Qualis' tillfällighetsdikter dock) i stånd att väcka stämning. Wieselgren Bild. 437 (1877, 1889). De två andra (döttrarna) växte ut till fagra dagsländor, som föga togo sig för. Hedenstierna Fru W. 8 (1890). Dagsländor. Lindqvist (1898; titel).
Ssgr: DAGSLÄNDE-LIF310~ l. 300~2. särsk. bildl.: kort lif; flärdfullt lif. Sedan det korta dagsländelifvet ändat här nere. Ljunggren i SAH 50: 122 (1874). (De romerska) småsjälarna lefde sitt stimmande dagsländelif i portikerna, i baden (osv.). F. Vetterlund i AB 1905, nr 136 A, s. 2. —
Spoiler title
Spoiler content