AKILLESHÄL aɟil3es~hä2l l. ak-, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(skrifves ofta achilles-)
Etymologi
[jfr t. achillesferse, fr. talon d'Achille, en benämning, som har afs. därpå, att den grekiske hjälten Akilles enl. sagan kunde såras endast i hälen]
en persons l. en saks sårbaraste punkt (i bildl. mening), en persons l. en saks svaga sida. Achilleshälen hos läran om folkets suveränetet. Bolin 1: 238(1868). Akhilles-hälen i Aristoteles' psykologi. Rein Psyk. 1: 84(1876). Den protestantiska äktenskapsteoriens akillevshäl. Schück Sv. lit.-hist. 1: 249(1886). Turkiet är .. den europeiska statskroppens Achilleshäl. SD (L) 1896, nr 497, s. 6.
