ALTERATION al1teratʃω4n l. -aʃ-, l. 0104 (alteratio´n Weste, allterattschón Dalin(1850)), r. (f. Rydqvist); best. -en; pl. (numera mindre br.) -er (PT 6 o. 7 Okt. 1655).
Etymologi
[af t. alteration, fr. altération, af mlat. alteratio, förändring; jfr eng. alteration; se för öfr. ALTERERA]
1) (föga br. utom i b) motsv. ALTERERA 1:förändring. O. Rudbeck Bref 1: 31 (1664). — särsk.
a) förändring till det sämre, rubbning, skada. Transumt 14 Juli 1772. Allenast ingen alteration tilfogas Näringarna. Ad. prot. 1800, s. 603.
b) mus. förändring, som en not undergår gm ett förtecken. Konv.-lex.(1856). Wegelius Mus. 1: 64(1888). — (nu era knappast br.) fördubbling af en nots tidvärde. Konv.-lex.(1856). G. Dalin(1871).
2) motsv. ALTERERA 2:sinnesrörelse, häpenhet, förskräckelse, bestörtning, förvirring; i ä. tid ofta i pl. om nervösa attacker o. d. PT 6 o. 7 Okt.(1655). (Det har) Jag .. med största alteration ock grämelse måst förspörja. 2 RARP 2: 47(1723). Hustrur, som en tid förut med heder hetat kära Mor, få .. alterationer, om de icke blifva hälsade för Fruer eller Madamer. Dalin Arg. 1: 119(1733, 1754). I synnerhet brukas de (dvs. Prinsens gula droppar) efter alterationer och skrämsel. Rosenstein Husapot. 21(1765). Palmblad Nov. 4: 2(1851). Lundell(1893).
Ssgr: (1) ALTERATIONS-HYPOTES(EN)10— l. 0103~002. fys. (af Hermann framställd) vetenskaplig åsikt rörande djurelektriciteten. C. Lovén i NF 3: 1301(1880). NF 19: 198(1895). —
(2) -KRÄM~2. kok. ”förlåthastigheten”. Denna .. anrättning (dvs. gräddskum med sylt) är af ålder känd under namn af Alterationskräm, ty då en oväntad gäst anlände, tillgreps det vanligen i första häpenheten af den altererade värdinnan för att upprätthålla husets anseende. Hagdahl Kok. 1009(1879). —
