(†) eg.: som gått i arf (till ngn) l. förvärfvats gm arf; i utvidgad anv.: som erhållits vid o. gm födelsen, ärfd, nedärfd, medfödd. Des (dvs. K. XI:s) anärffde benägne Affection emoot Republiquen af thet Föreente Nederland. Commercie-tractat 26 Nov. 1675, s. A 2 a. Tå vij uhr syndzens badh på nytt är bleffne buhren (dvs. födda), / Från then anärfvad gifft, från förste fadrens last. Westhius Vitt. 22(1676).
