SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
ANBLICKA an3~blik2a, v. -ade.
Etymologi
[af t. anblicken; jfr AN, adv. II 4 a]
(knappast br.) rikta blicken på, betrakta. — oeg. o. bildl. (Luther) anblickade Altaret. Wieselgren Sv:s sköna litt. 1: 136 (1833). Låtom oss anblicka en af de första ryckningarne på de tunga Romsmidda kedjorna. Därs. 52. — [jfr lat. aspicere] astrol. Then nya Stierna .. anblickade förenämde Länder uti en aspectu Rectangulari. Block Progn. 45 (1708). — jfr BLICKA AN.
Spoiler title
Spoiler content