ANHÅLLAN an3~hol2an (a`nhållan Weste), r. l. f. (m. Möller(1790); m. o. f. Lind(1749)).
vbalsbst. till föreg., åtm. numera bl. till VI 2: (höflig l. vördsam) begäran. Framställa en anhållan. 2 RARP 3: 372(1723). Är Allmogens underdåniga anhållan, at få försälja sin .. egen afvel .., hvarest the hälst vilja. HSH 3: 226(1742). Denna anhållan bifölls. Blom 321(1819). (J. De la Gardie) bibehöll sig segerrikt i Novogorod, tills han på upprepad anhållan blef hemförlofvad. Geijer II. 4: 104(1836). Han ingaf till Kongl. Maj:t en skrift med underdånig anhållan, att. SAOB(1870). — (numera föga br. uttr.) Det gäller ingen anhållan hos honom, There's no entreating of him .. Han gjorde sin ödmjuka anhållan hos honom, He made his humble suit to him. Widegren(1788).
