SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1900  
ANTÅGA an3~tå2ga (a`ntåga Weste), v. -ade; se för öfr. TÅGA, v. vbalsbst. -AN (numera knappast br., Weste (1807), Deleen (1829)), -ANDE, -NING (numera knappast br., Almqvist (1842)); jfr ANTÅG.
Etymologi
[bildadt till ANTÅG af AN, adv. II 4, o. TÅGA, v.; jfr holl. aangetogen, p. pf., t. anziehen ss. intr., särsk. i förb. angezogen kommen]
eg.: tågande närma sig; i sht i p. pr. o. ss. vbalsbst. — jfr TÅGA AN.
1) i fråga om anryckande till fots (l. till häst): anmarschera, anrycka; jfr ANTÅG 1.
a) om trupp l. annan samlad skara (l. befälhafvare jämte åtföljande truppstyrka). De Danske kommo antogande. Nordberg 1: 100 (1740). Gustaf Adolf .. antågade till Jönköpings undsättning. Hallenberg Hist. 2: 457 (1790). Vid krigets utbrott ägde man .. hvarken fästningar eller folk att sätta mot den antågande svärmen. Fryxell Ber. 10: 121 (1842). Massor af fiendtligt kavaleri, som antågade från Domart. Rappe Nordarm. 42 (1874). i bild. Svarta troppar af moln antågade ifrån hafvet. Törneros Bref 1: 212 (1826); jfr 2 b α. — särsk. i uttr. vara (numera sällan stå) i antågande; jfr ANTÅG 1 b. Ifvar Vidfamne stod .. i antågande med en krigshär. Dalin Hist. 1: 438 (1747). Wittenberg stod redan i antågande. Franzén Minnest. 2: 230 (1826). Elfva (resenärer) .. voro i antågande. Nicander Minnen 1: 194 (1831). Stora ryska härar .. voro i antågande. Beskow i SAH 42: 104 (1867).
b) (föga br.) om enstaka varelse(r). På björnjagt brukade den ena jägaren hålla en spegel emot den antågande björnen, under det den andre måttade och sköt. Hagberg Shaksp. 12: 395 (1851).
2) oeg. o. bildl.; jfr ANTÅG 2.
a) (föga br.) oeg., om fortskaffningsmedel som närmar sig under glidande l. rullande o. d. Man .. kunde tydligen urskilja alla delarne af det antågande skeppet. Gosselman S. o. N. Am. 1: 42 (1833). Ljudet af en långsamt antågande vagn. Carlén Repr. 426 (1839).
b) bildl.
α) (i sht i högtidlig stil) om naturföreteelse, tid o. d. som nalkas l. stundar l. är (nära) förestående. (Hwasser) trängtade efter att se de unge som bärare af en antågande harmonisk framtids fredliga fälttecken. Strandberg 1: 360 (1862). — särsk. i uttr. vara i antågande (jfr 1 a slutet). Ett åskväder var i antågande. Maj och våren äro i antågande. C. F. Dahlgren S. arb. 3: 159 (1820). Sångfåglarna i lunden säga att den herrliga dagen är i antågande. Wallin 2 Pred. 2: 83 (c. 1830). Regnet tycktes vara i antågande. Carlén Köpm. 2: 434 (1860). En ny tid af försoning och endrägt var i antågande. Odhner G. III 1: 166 (1885).
β) (i sht skämts.) i annan anv. Man .. (har) snart i antågande en Stats-Revision. Askelöf Objudne g. nr 18, s. 2 (1829). Förkänningarna af en antågande feber. Gleerup i Kongo 2: 186 (1888). — särsk. i uttr. vara i antågande (jfr 1 a slutet). Utom det veckoblad som här redan utgifves .. är äfven et annat i antågande. SP 1779, s. 351. Är nu .. qvällsvarden i antågande. Castrén Resor 1: 283 (c. 1844). GHT 1895, nr 268 A, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content