ANTISEMITISM an1tise1mitis4m l. -sem1-, r.; best. -en.
Etymologi
[jfr t. antisemitismus, fr. antisémitisme; bildadt till ANTISEMIT]
mot judarna o. deras ekonomiska makt samt politiska o. kulturella inflytande fientlig åskådning l. rörelse. AB 1890, nr 23, s. 3. Antisemitism kallas en socialpolitisk rörelse, som sedan senare hälften af 1870-talet har framträdt i Tyskland .., och hvilken är riktad företrädesvis mot judarnas penningemakt, men äfven mot deras deltagande i folkens offentliga lif. NF 19: 275 (1895). Uttrycket ”antisemitism” skall härröra från hofpredikant Stöcker. Fyris 1895, nr 52, s. 3. Där ett stort judeelement oinskränkt utvecklar sig i ett kristet land, där ligger ock antisemitism i luften. Jensen Habsburg 198 (1899).
