ASTROLAB as1trola4b l. -rå- l. -rω-, r. l. m. (n. Almqvist(1842; jämte m.), VittAH 20: 319(1852)); best. -en; pl. -er; l. ASTROLABIUM -la4bium, äfv. 10302 (astrola´bium med öp(pet) o Weste), n.; best. -iet, i best. anv. stundom utan slutartikel; pl. -ier. Anm. I ä. tid förekommer formen astrolabium med lat. böjning. När iagh medh Quadrant eller Astrolabio observerar hennes (dvs. solens) högd om Middagen. Rålamb 4: 29(1690).
Etymologi
[jfr t. astrolabium, eng., fr. astrolabe, m., af lat. astrolabium, af gr. ἀστρολάβον, eg. adj. n.: ”stjärntagande” (näml. instrument), af ἀστρο- (se ASTRO-), o. stammen λαβ- till λαμβάνειν, taga]
(fordom) astr. ett slags instrument för mätning af himlakroppars höjd öfver horisonten; äfv. om ett vid fältmätning användt instrument af liknande slag. D. Ekström i VetAH 11: 27(1750). Man mäter vinklar .. med Transporteurer, Quadranter och Astrolabier. Bergklint Sam. 1: 278(1775, 1794). En Astrolab och andra astrologiska instrumenter. Gustaf III Skr. 2: 287(1789). Astrolabium var i anseende till beqvämligheten af dess begagnande mycket i bruk hos sjöfarande och utträngdes först i det sistförflutna seklet af .. Hadleyska sextanten. Gyldén Astr. 18(1874). (På Vasco da Gama's tid) bestämde (man) polhöjden med ett astrolabium. Nordenskiöld Periplus 124(1897).
