SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1903  
AVEL ave4l l. avä4l l. AVELL aväl4, r.; best. -en.
Etymologi
[jfr t. avell, af holl. aveel i ssgn aveelzaad, förvridet af ä. holl. naveel, af ä. fr. navel, som jämte de likbetydande navet, navette är en diminutivbildning af (det i TURNIPS ingående) lat. napus, rofva (se Vries)]
(mindre br.) ett visst slags raps. Rapsen är ej egnad för Smålands sandjord, deremot är avelen, en afart af vinterraps, .. ett mycket passande säde. H. v. Schönberg i LAT 1863, s. 331. De olika slagen af raps, nämligen kålraps .., avel (en varietet af Brássica Napus) och rofraps. Areschoug Växt. 116 (1875); jfr Dens. Bot. 66 (1883).
Ssgr: AVEL- l. AVELL-PLANTA03~20, sbst. H. v. Schönberg i LAT 1863, s. 331.
-SÅDD~2, sbst. Den till avelsådd bestämda trädan. Dens. Därs.
-TRÄDA~20, sbst. Dens. Därs.
Spoiler title
Spoiler content