AFTROPP a3v~trop2, sbst.
Etymologi
[bildadt af TROPP under anslutning till AFTROPPA]
sjömil. i fråga om manskap, som varit kalladt till kanonerna l. intagit ställning till drabbning.
a) signal för afmarsch o. skingring. Blåsa A(ftropp). Konow (1887).
b) afmarsch o. skingring. Göra A(ftropp) från kanonerna. Konow (1887). jfr: Efter prisutdelningen blåstes till aftropp. SD 1892, nr 264, s. 5; jfr a.
