publicerad: 1899
BALSAMIN bal1sami4n (balsami´n Weste), r. l. m. (Deleen (1829), Almqvist (1842), Wenström (1891)) l. f. (Möller (1790), Weste, Fries Ordb. (c. 1870), Lundell (1893) m. fl.); best. -en; pl. -er.
Ordformer
Etymologi
[jfr d. balsamin, t. o. fr. balsamine, af gr. βαλσαμίνη, ”balsamört”, af βάλσαμον (se BALSAM); jfr äfv. sv. dial. balsamina]
1) namn på två arter af växtsläktet Impatiens.
a) Impatiens Balsamina Lin. Balsaminens blommor äro af växlande färg. Lundström Trädg. 303 (1831, 1852). Balsamin .. en för sina prydliga röda blommor allmänt, äfven i torpstugor, odlad krukväxt. Fries Ordb. (c. 1870). De blommande balsaminerna i fönstret. Benedictsson Folkl. 18 (1887). jfr TRÄDGÅRDS-BALSAMIN.
b) i förb. vild l. gul balsamin, Impatiens noli tangere Lin. Wahlenberg Flora 569 (1826, 1833). O. T. Sandahl i NF 7: 486 (1883).
Spoiler title
Spoiler content