SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1899  
BALSAM bal3sam2, äfv. 3~2 l. 40 (ba`lsam (ă) Weste; i vers ∪ — Lindschiöld Gen. E 2 b (1669)), r. l. m., numera bl. ngn gg n. (n. Ps. 133: 2 (Bib. 1541), Columbus Vitt. 103 (c. 1675), Wallenius Project (1682), Hasselquist Resa 143 (1751), Orzeszko Dal. 228 (1895) m. fl.; n. o. m. Lind (1749); m. Sahlstedt (1773), Almqvist (1842), Lundell (1893); jfr Aken Husapot. 42 (1746)); best. (mindre br.) -en 302 l. 3~20 l. 400, ss. n. -et; pl. (i bet. balsamarter) -er balsa4mer, äfv. bal3sam2er l. 302 l. 3~20 l. 400.
Ordformer
(balsem- (i ssg) Franckenius Spec. A 4 b (1638, 1659). balsom- (i ssg) Lælius Res. 2: 124 (1588, 1595). Anm. Hos O. Petri Sakr. A 2 a (1528) förekommer den lat. dat. sg. balsamo)
Etymologi
[fsv. balsam, n. (äfv. balsama, f.), jämte d. balsam, balsom, r., isl. balsamr, m., holl. balsem, t. o. eng. balsam, fr. baume (jfr eng. balm) uppkommet af lat. balsamum, hvilket liksom got. balsan är lånadt från gr. βάλσαμον, sannol. af semit. ursprung; jfr hebr. bāsām, besĕm (med afs. på det inskjutna l jfr ALKALD), hvaraf äfv. BISAM. Det arab. balasān, som brukar angifvas som källa till balsam, är säkerligen själft lånadt från gr.]
1) i sht apot. starkt välluktande kådig saft l. ett slags flytande harts som afsöndras af vissa träd o. buskar, särsk. arter af släktet Balsamodendron, i sht B. gileadense Lin.; äfv. benämning på en mängd olikartade farmaceutiska beredningar i flytande form o. med mer l. mindre stark lukt. (Ismaeliterna) förde krydder, Balsam och Mirrham. 1 Mos. 37: 25 (Bib. 1541). Bättre än Roser och balsam luchta. P. Erici 1: 15 b (1582). Peruk och hanskar måst med balsam vehl tillrettas. Beijer Vitt. 385 (c. 1685). Franckrijke, Hispanien eller Africa, der öfwerflödigt sådanna wälluchtande wattn och Balsamer finnes och i bruk äro. Rudbeck Atl. 3: 163 (1698). Öfver såret lägger man skofvor af linne, indoppade af Balsamen. Eneman Resa 1: 210 (1712). Jerusalems Balsam, som är en præparation af alla slags Balsamer och en hop aromata uplöste i Sp(iritus) V(ini). Hasselquist Resa 143 (1751). Cyprisk balsam, af Pistacia Terebinthus. Düben Vextr. 172 (1841). Nyblæus Pharm. 112 (1846). Denna balsam, som mig sultan / Sändt till skänks från Persien. Oscar II Skr. I. 2: 219 (1859, 1886). Mekka-balsamen, äfven kallad ”balsam från Gilead”. O. T. Sandahl i NF 1: 1495 (1876). (Perubalsam) är .. ej någon egentlig balsam, då deri saknas flyktig olja. H. Enell hos Ekbohrn Främ. ord 1: 108 (1878). (Han) hvars fötter synderskan med balsam smorde. Wirsén N. dikt. 27 (1880). jfr ANGELIKE-, BERG-, BJÖRK-, BRÖST-, BÄRNSTENS-, CEDER-, CITRON-, FOSTER-, GLYCERIN-, KANADA-, KANEL-, KOMMENDÖRS-, KOPAIVA-, LAVENDEL-, LIFS-, LÄKE-, MECKA-, MEJRAM-, NEJLIKE-, OPO-, PERU-, RIGA-, ROSEN-, SLAG-, STORAX-, SVAMP-, SÅR-, TAND-, TOBAKS-, TOLU-, UNIVERSAL-, VINRUTE-BALSAM m. fl. — jfr: (†) Det alldrabästa, nembligen then Balsamitiske Olian, som ther uthi (dvs. i tobak) är, och med Menniskiones naturlige Balsam een Gemeenskap hafwer. Lindh Husapot. 229 (1675).
Anm. I vissa ssgr har balsam- bet.: balsamisk (se d. o. 1 b α), aromatisk, doftande; så t. ex. i BALSAM-FLÄKT, -SÄNG, -ÅNGA; jfr äfv. BALSAM-BLAD, -ÄPPLE, -ÖRT m. fl.
2) mer l. mindre bildl. l. oeg. anv. af 1, ofta liktydigt med: läkedom, tröst, lindring, lisa. Min Gudh .. / Tu äst wår Balsam then beste. Rudbeckius Ench. Ps. s. 289 (1627). När sjukdom tär, när motgång slår, / Hvad balsam i en makas tår! Leopold 2: 304 (1793, 1815). Tiden, denna lindrande balsam. Eurén Orth. 3: 84 (1794). Vin .. är eländets balsam och jordens tröst. Thorild 4: 189 (1795). En balsam ordet är för lifvets plågor. Stagnelius 1: 418 (1821). Dessa tårar .. hafva .. tyckts mig som en helande balsam. De Geer Hjertkl. 224 (1841). Hoppets balsam. Oscar II Skr. 2: 78 (1861, 1887). Hvad vore nåden väl, om ej den göte / sin balsam öfver alla sår den fann. Scholander 2: 167 (1866). — jfr HJÄRTE-BALSAM.
3) (†) miner. mineral af organiskt ursprung. Botnsanden (i brunnen) .. var .. så full och flödande af Balsam, at han skalf på bräderna som ett Gelée. Någon tid therefter utrönte Archiatern, .. at thet var Balsam sulphuris. Broocman Österg. 2: 111 (1760).
Ssgr (till 1; jfr anm. därstädes): A: BALSAM-ASP30~2. (föga br.) bot. = -POPPEL. Weste (1807). Dalin (1850).
-BLAD~2. [jfr d. balsom i samma bet.] (knappast br.) bot. växten Tanacetum Balsamita Lin. Balsamblad .. Rheinfarn, Tanacetum. Möller (1790). Deleen (1814, under balsamite).
-BUSKE~20. buske af släktet Balsamodendron. Wikforss (1804, under balsamstrauch). Melin Hel. skrift G. T. Proph. 112 (1858). Schulthess (1885).
-DOFT~2. Hagberg Shaksp. 1: 10 (1847). Varma vindars balsamdofter. Runeberg 5: 125 (1864).
-DOFTANDE~200, adj. Adlerbeth Hor. sat. 132 (1814).
-DOSA~20. dosa (af metall l. sten) afsedd för förvarande af välluktande balsam o. d.; parfymdosa. Möller (1745). S. Rinman i VetAH 7: 25 (1746). Almqvist (1842).
-DROPPAR~20, pl. apot.
-FLÄKT~2. Stagnelius 2: 127 (1821).
-FRÖ~2. frö af balsamträdet. B. Olavi 76 a (1578).
-FUR~2. bot. = följ. A. J. Retzius i VetANH 19: 64 (1798).
-GRAN~2. bot. trädet Abies balsamea Lin.; jfr föreg. samt -TALL. Lilja Odl. vext. Suppl. 61 (1840). Canada-balsam .. fås af den i Canada samt i norra och vestra delarna af Förenta staterna växande .. balsamgranen. O. T. Sandahl i NF 2: 1566 (1878).
-GURKA~20. (föga br.) = -ÄPPLE. Momordica, balsamgurka. Löwegren hos Lindgren Trädg. 6: 160 (1876).
-GÅNG~2. (Kopaivabalsam) afsättes i stora behållare eller vida balsamgångar (inom kopaivaträdet), hvilka genomdraga stammens ved. O. T. Sandahl i NF 8: 1319 (1884).
-GÖMME ~20. bot. Fruktväggarna (hos enbären) äro i det inre köttiga, brungröna, med talrika balsamgömmen och omsluta 3 hårda, trekantigt äggformiga frön, som äfven innehålla utbuktande balsamrum. O. T. Sandahl i NF 4: 482 (1881).
-KORN. (†) = -FRÖ. Stiernman Com. 4: 1077 (1688). Catal. medicam. 13 (1741).
-KVIST~2. kvist af balsamträdet. Nehem. 8: 15 (Bib. 1541).
-LJUFLIG~20. (enst.) Een Balsam-liuflig Lukt. Stiernhielm Jub. 92 (1644, 1668).
-LUFT~2. Arnell LR 1: 81 (1829).
-LUKT~2. Then ene finner behag i balsamlucht: En annar tycker at hvitlök luktar bätre. Rydelius Förn. 131 (1721, 1737). Lundens skugga .. / Fylls med balsamlukt. Snoilsky 1: 48 (1869). jfr -DOFT.
-MYNTA~20. (numera knappast br.) bot. om vissa arter af växtsläktet Mentha. Mentha corymbifera .. Swensk Salwia, Balsam Mynta. Franckenius Spec. C 3 b (1659). Balsamuth .. hästmynta, balsammynta. Wikforss (1804).
-OLJA~20. [fsv. balsama olia] Een gyllene Skåll. vthi hwilken war Balsomolie. Lælius Res. 2: 124 (1588, 1595). Månsson Ört. 194 (1628, 1642). Meurman (1846). LD 1899, nr 210, s. 4.
-POPPEL, se d. o. —
-RUM~2. bot. se under -GÖMME.
-SAFT~2. Balsamsafft, Opobalsamum. Lex. Linc. (1640).
-SALFVA~20. apot.
-SIRAP. (†) Catal. medicam. 80 (1741).
-SÄNG~2. (Adam till Eva:) Wak vp min wänaste, / Så wilje wi .. / Besee wår balsam säng. Spegel Tilsl. par. 136 (1705).
-TALL~2. bot. = -GRAN. J. Landin i Prakt. handb. 1: 99 (1886).
-TRÄ~2. (balsame- Var. rer., Lex. Linc.)
1) virke l. ved af balsamträdet. Lind (1749, under balsam-holtz).
2) (nu mera nästan bl. i talspr.) = följ. Var. rer. 57 (1538); jfr 1. Xylobalsamum .. Balsamträ. Lex. Linc. (1640); jfr 1. Eneman Resa 1: 200 (1712).
-TRÄD~2. träd af släktet Balsamodendron. Hasselquist Resa 530 (c. 1750). Nathorst Jord. hist. 908 (1894).
(jfr 2) -TÅR~2. Kärlek, med sin balsamtår, / Friskar minnet, läker svedan. Wallin Vitt. 1: 254 (1816). Melin Pred. 2: 26 (1847).
-VED~2. (föga br.) = -TRÄ 1. Lind (1749, under balsam-holtz).
-VIND~2. Atterbom 1: 270 (1824, 1854).
-ÅNGA~20. Wikforss (1804, under balsamduft). Stagnelius 1: 229 (c. 1822). Snoilsky 3: 168 (1883).
-ÄPPLE~20. äggformig frukt af den ostindiska gurkväxten Momordica balsamina Lin.; jfr -GURKA. Franckenius Spec. A 4 b (1659). Lind (1749, under balsam-äpffel). Lilja Odl. vext. 148 (1839). Dalin (1850).
-ÖRT~2. bot. växten Balsamita vulgaris Willd. Franckenius Spec. A 4 b (1638, 1659). Adlerbeth Æn. 24 (1804, 1811). J. D. Leufvenmark i AHB 54: 92 (1871).
B: BALSAME-TRÄ, se A.
C (numera knappast br.): BALSAMS-ESSENS 30~02. Peruvianisk Balsams-essents. Wallerius Hydrol. 102 (1748).
Spoiler title
Spoiler content