SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1903  
BEMEDLA beme4dla, i Sveal. äfv. 032 (beme´dla Weste; bemèdla Almqvist), v. -ade. vbalsbst. -AN (mindre br.), -ANDE, -ING (se d. o.); -ARE, -ARINNA, -ERSKA.
Etymologi
[efter t. bemitteln; jfr holl. bemiddelen; se BE- o. MEDEL, MEDLA]
1) [jfr motsv. anv. i holl. o. t.] (i sht i skriftspr.) uppträda som medlare l. förespråkare i l. för (en sak); förmedla, (gm medling l. ss. mellanhand) åvägabringa l. åstadkomma. 2 RARP 3: 251 (1723). De (hade) alle blifvit nedhuggne, om ej deras anförare .. bemedlat en förlikning. Dalin Hist. 2: 404 (1750). Han önskar at komma i Correspondance med Hr F., och har bedt mig bemedla den saken. Björnståhl Resa 2: 52 (1773). Et gifte för hans Son af er bemedladt var. G. F. Gyllenborg Vitt. 3: 238 (1773, 1797). Hertigen bemedlade stillestånd. Gustaf III Skr. 2: 144 (1788). Lejonhufvud, som skulle fara till Hessen för att bemedla den förmälning, som Erik der sökte. Franzén Minnest. 1: 290 (1819). Det var deras uppgift att .. bemedla en försoning mellan det gamla och det nya. B. E. Malmström 7: 143 (1850). Bemedla en fred, ett fördrag, en förlikning, ett stillestånd, en sammankomst. Dalin (1850). Arbetsskolan för lytta och vanföra, hvars program är .. att (bl. a.) bereda fullärda elever arbetstillfälle antingen genom att skaffa dem plats .. eller genom att bemedla beställningar. B. Oxenstierna i Stockholm 1: 632 (1897). — särsk.
a) (mindre br.) abs.: medla, förmedla; nästan bl. i p. pr. (Göran Persson) kunde .. icke sjelf afböja en hånlig dom som öfvergick hans Hustru ..; men moste dertil nyttja Catharinas bemedlande förbön. Celsius E. XIV 200 (1774). Genom bemedlande föreställningar å ömse sidor förmåddes dock de brouillerade furstarne att se hvarandra innan afresan. Adlerbeth Ant. 2: 305 (c. 1815). Regeringen .. ärnar fredligt bemedla i de Europeiska stridigheterna. Tiden 1848, nr 214, s. 3. Rådet (i Aten) stod i förhållande till folkförsamlingen såsom en ledande, upplysande, bemedlande auctoritet. Svedelius Statsr. ansv. 27 (1856). — särsk. (föga br.): vara mellanhand, förmedla (jfr d). Vexelverkan planeterne emellan .. utöfvades genom en bemedlande länk. Ehrenheim Fys. 287 (1822).
b) (numera mindre br.) ss. vbalsbst. -an, -ande: förmedling, medling; åvägabringande (gm medling); jfr BEMEDLING 1. Flere Furstar .. erbudo sit bemedlande emellan de tvänne Nordiske Konungarne. Celsius E. XIV 149 (1774). I genom Hestskos bemedlande .. blef han sedermera til nåd uptagen. Därs. 197. Erhålla Konungens försonande bemedlan. Nordström Samh. 2: 260 (1840). (†) Hvarföre (den dödsdömde) .. sig förvissar om detta nu begiärte kårta anstånd til .. sin timmeliga välfärds Christelige bemedlande. 2 RARP 4: 566 (1727). — särsk. i uttr. (i)genom l. l. under ngns bemedlan(de); jfr BEMEDLING 1 a. Ehrenadler Tel. 939 (1723). (Norby) hade näppeligen undgåt dödsstraff, deräst icke Christjern, igenom Kejser Carls bemedlande, skaffat honom lös. Celsius G. I 307 (1746, 1792). Underrättelser huru fredsunderhandlingar emellan Polen och Ryssland under bemedlande af ett Kejserligt Sändebud .. aflupit. Hallenberg Hist. 4: 542 (1794). Sten Sture (hade) på Hansestädernas bemedlan funnit för godt att låta drottning Kristina resa hem till Danmark. Fryxell Ber. 2: 219 (1826). Wisén i 3 SAH 4: 239 (1889).
c) (numera mindre br.) i förb. bemedla saken hos ngn o. d. (Det) var nödigt at bemedla saken med största varsamhet hos konungen. Höpken 2: 335 (1757); jfr De Geer i SAH 57: 331 (1881). Han tilböd sig, at bemedla hennes sak hos Vespasianus. Mörk Th. 3: 447 (1758).
d) (numera mindre br.) vara medel för, förmedla, föranleda. Öfre randen af hvartdera hugget är .. starkt upplyftad från den undre; förmodligen var denna lyftning bemedlad af en ymnig varbildning. A. Retzius Skr. i sk. ämn. 204 (1835). Skjutsinrättningen, som bemedlade den kanske tätaste beröringen (mellan bönder o. herremän). De Geer Minnen 1: 19 (1892).
e) (†) närmande sig bet.: mildra, moderera. Retina (kan) anses, som en art af öfverhud .., hvilken bemedlar ljusstrålarnas häftiga infallande uppå Choroideæ nerver. Ribe Præs. i VetA 1748, s. 9.
2) (numera knappast br.) laga, ombestyra, ordna; i uttr. bemedla så l. saken därhän, laga l. ställa så, leda l. bringa saken därhän; jfr BEGÅ 3 b. Turkarne .. satte (framför Lazarus' graf) en Moschée .., den de Christne intet fingo gå igenom in i grafven, hvilket dock sedermera är så bemedladt, att Franciscanerne hafva låtit hugga sig ut genom berget på en annan sida en gång och trappa, genom hvilken de nu mera gå upp och nid i grafven. Eneman Resa 2: 180 (1712). Så ville man .. å (polska) Republiquens (dvs. statens) sida bemedla saken der hän, .. at hela Republiquen skall träda til de Svenska emot sin egen Konung. Nordberg 1: 280 (1740). Weste (1807).
3) (numera föga br.) gm medling bilägga, förlika. Bemedla .. Förena, förlika. Schultze Ordb. 3070 (c. 1755). (Denna dikt) är .. icke ett alster af närvarande tid, eller .. ett försök att bemedla en af dess strider. Franzén Skald. 1: Föret. (1824). Bemedla .. Genom mellankomst bilägga .. Bemedla en träta. Almqvist (1842). Cavallin (1875).
Anm. Uppgiften i nedanstående språkprof torde bero därpå, att till det p. adj. BEMEDLAD (se följ.) af de båda ordboksförfattarna konstruerats en inf., fastän denna form, liksom verbet öfverhufvud taget, ej förekommit i den af dem angifna bet. Bemedla en (gifva honom medel) einen bemitteln, ihm zu oder mit Mitteln helfen. Lind (1749). Bemedla .. gifva medel och förmögenhet, rikta. Schultze Ordb. 3070 (c. 1755).
Spoiler title
Spoiler content