SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1903  
BENSOIN bän1sωi4n, äfv. -o- l. -å-, r. l. n.; best. -en l. -et.
Etymologi
[jfr holl., t. o. eng. benzoin; se för öfr. BENSOE]
1) (numera föga br.) bensoe. Ey luftar (dvs. luktar) Lufften thär (dvs. i himlen) lijk woor hon parfumera (dvs. som om den vore parfymerad) / Mäd Musc ell ok Civet, Iasmin ok hwad man mehra / Här brukar, Benzoin, ell Storax Calamit. Lucidor Hel. H h 2 a (1673). Därs. G g 3 a (1673: Benzion, sannol. tryckfel för Benzoin). Gummi Assæ dulcis seu Benzoi Wähllucktande Benzoin. Stiernman Com. 4: 1097 (1688; i apotekartaxa). Ekenberg (o. Landin) 53 (1888).
2) kem. ämne som uppkommer vid upphettning af bensaldehyd med cyankalium i alkoholisk lösning. Almroth Lehmann 420 (1843). Blomstrand Org. kemi 228 (1877).
Ssgr: (1) BENSOIN-SYRA103~20, sbst. (numera föga br.) bensoesyra. Torén Vogel Naturbild. 380 (1853, 1863). —
(1) -TINKTUR~02. (numera föga br.) bensoetinktur. Tinctura Benzoi Benzoin-Tinctur. Apoth.-taxa 1739, s. 83.
Spoiler title
Spoiler content