BEPRYDELIG, adj. -are. adv. -A, -EN.
(†) prydlig, ståtlig, präktig. Thetta så beprydeligen, så ståteligen och så konstelighen andrage som .. Konung Götstaffz prijslige .. gerningar .. rättelighe höffdes. Svart Är. 45 (1560). Beprydhelighe Hws och Bygningar. L. P. Gothus Pest. 18 a (1623). Ett .. herrlighit och beprydhelighit taal. Schroderus Liv. 673 (1626). Eders Kongl. Maij:ttz .. Herr fadhers jordefärdh .. ähr .. på det beprydeligaste ganska berömmeligen förrättat. RARP 8: 256 (1660). Växiö domk. akt. 1684, nr 73.
