SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1903  
BEPRYDELSE, f.; pl. -er.
Etymologi
[jfr ä. d. beprydelse]
(†) vbalsbst. till BEPRYDA. — särsk.
1) till BEPRYDA 1 b, 2; jfr BEPRYDNING 1. Musicanter .. til .. bröllops-actens beprydelse. Arnell Stadslag 286 (1730; efter äldre källa). — konkretare: glans, ära, heder, utmärkelse. Thet är Mandommen een stoor ähra och beprydhelse, at Guddommen hafwer taghit honom til sigh vthi een Personligh föreeningh. Carl IX Svar E 2 b (1606). Rudbeckius Kon. reg. 353 (1618). Af huad Wärde, .. Lust och beprydelse, then ädle Mathesis .. är. Stiernhielm Arch. A 2 a (1644).
2) konkret: prydnad; jfr BEPRYDNING 2. (De uppståndna) kropparnas förnämligaste ähroskäncker och beprydelser. Phrygius Him. lif. 80 (1615). Bleffue Kyrckiar och Clöster .. stormade, och aff them vthtagne alla Beläter och Beprydelser. Tegel G. I 1: 99 (1622). Solen, som är en beprydelse på Herrans högha Himmel. S. Petri Likpred. öfv. Elis. Jacobsdotter B 4 b (1642). Lind (1749).
Spoiler title
Spoiler content