BEREDVILLIGHET bere3dvilig~he2t l. bere3d~vil2ighet, sällan bered3-, äfv. be3red~vil2ighet l. 30~102 (beredvi´llighet Weste; bèredvi´llighet Almqvist), r. l. f.; best. -en.
(i sht i skriftspr.) sbst. till föreg. Celsius G. I 524 (1753, 1792). (Jag har) sökt visa Eder bereddvillighet i allt som kunde röra eder frihet. Gustaf III Skr. 1: 119 (1786). Härtig Johan ådagalade all bereddvillighet att understödja Konungens afsigter. Hallenberg Hist. 2: 674 (1790). Sven (Estridsson) .. talade om .. sin beredvillighet att träda i Magni (dvs. Magnus den godes) tjenst och blifva hans man. Strinnholm Hist. 1: 473 (1834). Då oupphörligt nya insamlingar ske (till kyrkbyggnader), visar detta en beredvillighet och ett intresse för ett sådant ändamål, som vida öfverträffar det intresse man i andra länder visar derför. Agardh Bl. skr. 1: 213 (1854). Den allmänna beredvilligheten att diskutera saken från alla sidor. PT 1903, nr 130 A, s. 2. jfr O-, OFFER-BEREDVILLIGHET. — särsk.
a) i uttr. med (stor o. d.) beredvillighet, (mycket) beredvilligt l. gärna. Han (samlade) för kända och okända Naturens vänner med .. en beredvillighet, som utmärkte Patrioten. Ödmann Åm. i VetA 1797, s. 27. Hertigen var utan tvifvel beredd på denna begäran och villfor den med mycken beredvillighet. Odhner G. III 1: 189 (1885).
b) (knappast br.) närmande sig bet.: tjänstvillighet, tjänstfärdighet. Er empfing mich mit aller Diensthaftigkeit, han undfägnade mig med all beredvillighet. Lind (1749, under diensthaftigkeit). jfr: Hwilket alt samme Legat .. medh offerte (dvs. erbjudande) aff bereddwilligheet på sigh togh. RARP 7: 136 (1660).
