SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1905  
BESKRIA, v. -ade. vbalsbst. -ANDE; -ARE (se d. o.).
Ordformer
(-skriige G. I:s reg. 4: 42 (1527); -skrijgha Balck Musæus K k 8 b (1596). -schri- G. I:s reg. 17: 598, 611 (1545))
Etymologi
[fsv. beskria, liksom ä. d. beskrige efter mnt. beschrien, beschrigen; jfr t. beschreien o. BESKRIKA samt med afs. på bet.-utvecklingen BEROPA; se BE- o. SKRIA. Anm. -g(h)- torde, i sv. liksom i mnt., vara tecken för ett i hiatus utveckladt konsonantiskt i-ljud l. en motsv. spirant]
(†)
1) [jfr motsv. anv. i fsv., ä. d., nt. o. t.] utsprida elaka rykten om (ngn), utskrika (ngn l. ngt); jfr BEROPA 5 o. BERYKTA 2. J blandt edher wardher beskryiadt wtaff enom eller androm Ath wij saadana twngar paa lagt haffue wtaff otrengdom maalom. G. I:s reg. 2: 4 (1525). Han beskriar, och beförer oss inför then meneman her i Rikit. Därs. 6: 75 (1529). Wij (äro) nästen allestädz .. aff någre wåre affuundzmenn .. medt osanhet och .. lögnactigt förtaall, merkeligenn .. beschrijede, förtalade och försmädde bleffne. Därs. 17: 598 (1545). The beskriya oss för (dvs. utskrika oss såsom) kettare. L. Petri 2 Post. 89 b (1555). Then rettferdigha .. beskriyar oss för ohöffueliga sedher. L. Petri Sal. vish. 2: 12 (1561; uppl. 1536: vtropar). The beskriya fast Gudz ord, / Och ketterij thet kalla. Ps. 1572, s. 90 a. Jöran Pederson, som .. vppenbarligen begynte beskrijas .. öfwer heela Staden .. wara en stoor orsak och Anstifftare til alt thetta. Girs E. XIV 112 (c. 1630). I haffve beskrijat oss om (dvs. i fråga om) tullen. RP 7: 316 (1638). Lex. Linc. (1640; under jacto).
2) [jfr motsv. anv. i t.] utfara mot (ngn), okväda, ”skälla ut”. Skole predikarene icke inbyrdes beskriya hvar annan af predikastolen .. utan enskylt gifve hvar annan til kenna .. hvadh them felar på hvar annars predikan. RA 1: 119 (1529); jfr Bælter Cerem. 409 (1760). Effter som han .. migh i så mångass närwaro medh det oqvedensordet burk monde beskrija. Växiö domk. akt. 1675, nr 222. jfr: (Motparten) Skrifwer, dhet iag utj min inlaga hårt beskriar honom: hwar af hans oweet genast börjar .. at liussna (dvs. blifva klart), ty hwar och en Philologus wäll weet, att beskria enom, är petulantibus vociferationibus et clamoribus aliqvem tenus ore obruere. Därs. 1678, nr 330. — med prep. på. Haffuer sommestedis wardit ropat och bescriyath vtaff predicestolen paa (dvs. mot) nagon nye lerdom (dvs. lära) inkommen i rikit. G. I:s reg. 1: 254 (1524); jfr 1.
Särskild förbindelse:
BESKRIA UT. (†) utskrika. Allmogen och andra gemena, / .. Tvija, beskrija migh uth. U. Hiärne Vitt. 130 (1665).
Spoiler title
Spoiler content