SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1905  
BESKRANKA, v. -ade.
Etymologi
[sannol. efter t. beschränken (se BESKRÄNKA) med anslutning till SKRANKA, sbst. o. v., l. af mnt. beschranken; se BE- o. SKRANKA]
(†) omgärda med skrankor l. sätta skrankor för, hålla ”inom skrankorna”; ordna, reglera; jfr KRING-, OM-SKRANKA. At dät (dvs. svenska språket) kan med wisza regler beskranckas, hålla wäl en part ogörliget. Hermelin Du Four A 4 b (1683). Lät titt husbonde-wälde beskrankas utaf tin Christendoms utmärkande. Därs. E 8 a.
Spoiler title
Spoiler content