BETYDELSEFULLHET bety3delse~ful2-het l. 03000~2, äfv. 0400~10 l. 04000~1, r. l. f.; best. -en.
egenskap(en) l. förhållande(t) att vara betydelsefull. — särsk.
2) till BETYDELSEFULL 2. En .. symbolik, hvari frågan ännu ingalunda var om formens skönhet, utan endast om dess betydelsefullhet, icke om tecknets estetiska, utan endast om dess filosofiska halt. Tegnér 3: 527 (c. 1817). Den mosaiska framställningen är enkel sublimitet, hieroglyphisk betydelsefullhet. Palmblad Palæst. 210 (1823). Det är väl icke allt för mycket värde att sätta på detta farande efter betydelsefullhet hvilket Tyskarne ända till ecklighet bedrifvit. C. A. Hagberg i SKN 1841, s. 287. Ett varsel af hög betydelsefullhet. Levertin Linné 2 (1906).
