BETYDANDE (bet`ydande Almqvist), n.
a) till BETYDA 3 a, konkretare: hvad en symbol l. sinnebild är afsedd att föreställa l. beteckna; (en symbols) innehåll, mening, betydelse (se d. o. 2 a β). Aff thetta förnimmer tu (O Christen) at Dopet bådhe genom sitt wärckande och betydande fattar vthi sigh thet tredie .. Sacramentet, nembl. Boot och Bättring. Rudbeckius Luther Cat. 231 (1667). Uthi Oxen och Skorpions betydande hafwer han bättre råkat än han. Rudbeck Atl. 3: 108 (1698).
b) till BETYDA 3 c, konkretare: betydelse (se d. o. 2 c). Om alla de andra språken i hela werlden, wille nu tilsamman stiga, så kunna de intet frambära så många namn angående Herculs betydande, att the ther af kunde skapa en fot åth honom, mycket mindre en heel Herculle. Rudbeck Atl. 1: 755 (1679).
2) till BETYDA 6, konkretare: förebud; det som förebådas. Betydande, Portentum. Lex. Linc. (1640). (Bondepraktikan är) icke besynnerligh giordt effter Stiernonars Lopp (hwilkas betijdande och wärckande icke hwar man förstår sigh vppå). Bondepract. A 3 b (1662). Fasc. (1690). Dict. Hamb. (1700).
3) till BETYDA 7: betydelse (se d. o. 5), betydenhet (se d. o. 2), vikt. Denna så simpla saken är af så mycket betydande, att om strö näkas af Academiæ Ridstallet för Academiæ Trägården, måste han hehl och hållen ruineras. Linné Bref I. 1: 104 (1769). De, hvilka genom hans (dvs. G. III:s) bortgång förlorat sitt betydande, kände smärtan djupare. Adlerbeth Ant. 2: 8 (c. 1809). Almqvist (1844; betecknadt ss. föga br.). Dalin (1850; betecknadt ss. mindre br.).
