BILEFVA, v.
(†) lefva tillsammans med (ngn) l. ibland (människor); med dat. (Själfmord är) en timiditas, redhoga, klemheet och otoligheet, när en för onda menniskiors skull blifwer ledze widh thetta lijfwet, och behagar icke här androm bijlefwa. Hamarinus Likpr. ö. Charin Olofsd:r B 4 b (1651).
