BOASERA bω1ase4ra l. bå1-, i Sveal. äfv. —32, v. -ade. vbalsbst. -ING (se d. o.); jfr BOASERI.
Ordformer
(äfv., i sht förr, skrifvet bois(s)era)
Etymologi
[jfr t. boisieren; af fr. boiser, afl. af bois, trä (se BUSKE)]
förse vägg l. tak invändigt med beklädnad af arbetadt trä o. d., panela; ngn gg äfv. om beklädnad af yttervägg: brädfodra. Pfeiffer(1837). Äro väggarne helt och hållet panelade med ramar och fyllningar, brukar man äfven kalla dem boiserade. Rothstein Byggn. 509(1859). Matsal och herrum hafva boaserade trätak. Tekn. tidskr. 1894, B. s. 70. I hvitt och guld boiserade väggar. G. Upmark i Uppland 1: 638(1905). Boningshus .. ut- och invändigt boaserat med 1″ bräder. PT 1913, nr 1 A, s. 4.
