BRUTTO brut3ω2, äfv. 40 (Weste synes hafva känt båda accentueringssätten), adj. oböjl. l. adv. l. sbst.; ss. sbst. n., äfv. r.; best. ss. n. -t, ss. r. -n; pl. -n.
Etymologi
[ytterst af it. brutto, oren, plump, brutal m. m., af lat. brutus, tung, klumpig, dum (jfr BRUTAL)]
i sht handel. motsatt NETTO; äfv. bildl. l. i öfverförd anv.
I. adv. o. (bl. efter det uttr. som bestämmes) adj.; eg. i fråga om vikt l. pris: utan ngt afdrag (för t. ex. inpackning, omkostnader, främmande inblandningar), allt inberäknadt (t. ex. inpackning l. omkostnader m. m.). Det väger brutto 5 kilo l. 5 kilo brutto. Behållningen uppgick brutto till 325 kronor l. till 325 kronor brutto. Agrelius Arithm. 277 (1655). Små Penningar, som på vägna marken, eller mark brutto, skulle innehålla fem lod fint Silfver. Lagerbring 1Hist. 4: 493 (1783). Rikets öfriga ränta (måste) angifvas i brutto. Forssell Hist. 1: 232 (1869). Första (borr-)hålet .. tog en tid af .. brutto 285 minuter. SD 1899, nr 49, s. 4.
II. sbst.: hela beloppet (i vikt, pris osv.) utan ngtsomhelst afdrag (för inpackning osv.). Biurman Brefst. 198 (1739). Thorild 4: 234 (1792). Det är väl icke för mycket om din kompanjon inkasserar brutton för blott en enda dag på året. Blanche Bild. 2: 145 (1864).
Ssgr: BRUTTO-AFKASTNING~020. totalafkastning (utan afdrag af produktionskostnader osv.). SvT 1852, nr 20, s. 2. —
-BEHÅLLNING. —
-BELOPP. —
-DRÄKTIGHET~200 l. ~102. skeppsmät. total dräktighet (utan afdrag af besättnings- o. maskinrum m. m.). SFS 1880, nr 64, s. 6. —
-INKOMST~02 l. ~20. —
-PRIS. —
-TONNAGE. bruttodräktighet i tontal. —
-TYNGD. särsk. (†) om myntmetalls vikt inberäknadt den däri ingående tillsatsen af oädel metall. Penningens .. brutto-tyngd .. kallas Skrot. Runeberg PVetA 1760, s. 11. —
-VIKT. —
-VINST.
SAOB
