SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1947  
NETTO nät3ω2, äv. 40 (Weste synes ha känt båda accentueringssätten; nä`tto Dalin), adv. l. adj. oböjl. l. sbst. n.; ss. sbst. best. -ot; pl. -on.
Ordformer
(neto 1711. netto (nätto) 1642 osv.)
Etymologi
[jfr t. netto; av it. netto, eg. adj.: ren, motsv. fr. net (se NÄTT, adj.); jfr äv. eng. net, neat]
I. ss. adv., stundom äv. (numera nästan bl. i ställning efter huvudordet) ss. adj.
1) i sht handel. i fråga om vikt, pris, inkomst, vinst o. d.: efter avdrag av inpackning resp. rabatt l. omkostnader osv.; i fråga om pris o. d. äv.: utan att (ytterligare) avdrag äger rum; äv. allmännare (i fråga om kostnad, utrymme, kapacitet o. d.), betecknande att alla avdrag l. minskningar o. d. ägt rum; motsatt: brutto. Det väger netto 5 kilo l. 5 kilo netto. Priset beräknas netto, dvs. så att ingen rabatt lämnas därpå. Behållningen uppgick netto till 725 kronor l. till 725 kronor netto. Sälja brutto för netto (handel.), så att emballaget inräknas i varans vikt. Kostnaderna för utställningen beräknas uppgå till 125000 kronor netto. 1 kista (o.) 4 säckuer Ingefära hafwer hollit netto 1810 .. Skålpund. HovförtärSthm 1642—45, s. 3. Sedan .. (tobakens) vigt netto är anteknad. PH 1: 320 (1722). Englands netto Statsinkomst. Björnstjerna Beskattn. 164 (1832). HandInd. 454 (1926). — särsk. i uttr. (betala) per netto kassa l. kassa netto l. (per) netto kontant, (betala) kontant utan kassarabatt. Leander TidnHand. 56 (1926).
2) (†) i utvidgad anv.
a) [jfr motsv. anv. i d.] ss. adv.: precis, just, jämnt; nätt och jämnt; äv.: noggrant, exakt; äv.: fullständigt, alldeles. VDAkt. 1707, nr 509. Sådana hushållare, som netto fölgt min föreskrift. PH 5: 3042 (1750). Säg honom att det är intet braf, att så netto glömma af sina gamla vänner. Kellgren (SVS) 6: 74 (1777). Farsgubben såg netto så ut, som på din bröllopsdag. MoB 2: 42 (1792). Broarna voro .. sällan bredare än att en vagn netto kunde komma öfver dem. Bladh (o. Hornstedt) 46 (1799). Sehlstedt 1: 14 (1844, 1861).
b) ss. adj.; i uttr. med netto nöd, med knapp l. nätt nöd. Det är med netto nöd som barnen (bland lapparna) underhålla sina föräldrar på ålderdomen. Düben Lappl. 206 (1873).
II. i sht handel. ss. sbst.; om vikt, pris, inkomst, vinst o. d.: belopp som återstår, sedan inpackning resp. rabatt l. omkostnader osv. fråndragits; numera i sht om inkomst l. vinst o. d.: ren vinst l. inkomst osv., behållning. Förtjäna 2000 kronor i netto på en affär. Palmquist Räkn. 219 (1750). Fliesberg HbKöpm. 2: 217 (1900; äv. om vikt o. pris). Blir det bara vackert väder, torde utställningen .. kunna lämna ett vackert netto. SvD(A) 1931, nr 188, s. 5. Post- och telegrafverkens netton 1917. Östergren (1933).
Ssgr [i allm. med motsvarigheter l. förebilder i t., eng. o. fr.] (till I 1 (o. II)): NETTO-AVKASTNING~020. avkastning med avdrag av kostnaderna (produktions-, underhållskostnader o. d.), ren avkastning. ConvLex. 7: 752 (1837).
-BEHÅLLNING. ren behållning; jfr -avkastning. JernkA 1835, s. 226.
-BELOPP. netto (se d. o. II). PH 8: 113 (1766).
-BUDGET. finansv. offentlig budget som bl. upptar nettoinkomster o. nettokostnader för varje värksamhetsgren; motsatt: bruttobudget. Reuterskiöld Grundlag. 79 (1924).
-DRÄKTIGHET~102 l. ~200. skeppsmät. (ett fartygs) dräktighet efter avdrag av sådana rum som icke kunna användas för last l. passagerare (t. ex. maskinrum, besättningsrum o. d.), nettotonnage; motsatt: bruttodräktighet. SFS 1880, nr 64, s. 2.
-ENERGI. [efter eng. net energy] lant. (av den nordamerikanske djurfysiologen H. P. Armsby († 1921) först använd) benämning på den del av ett fodermedels energi som kan komma djurkroppen till godo för dess underhåll o. för framställning av animaliska produkter, dynamisk energi; (ett fodermedels) bruttoenergi med avdrag av termisk energi. LAHT 1917, s. 382.
Ssg: nettoenergi-värde. lant. i tonkalorier uttryckt värde av nettoenergi. 2NF 35: 911 (1923).
-FALLHÖJD~02. tekn. för vattenturbin gällande värde som man erhåller gm att från höjdskillnaden mellan vattenytan ovanför o. vattenytan nedanför ett vattenfall draga vissa förluster som förorsakas av tillopps- o. avloppskanal, effektiv l. nyttig fallhöjd. TeknUppslB 1: 347 (1937).
-FRAKT. (i fackspr.) inkomst av frakt (till sjöss) efter avdrag av omkostnaderna, fraktvinst; motsatt: bruttofrakt. Lang FinlSjör. 2: 152 (1910).
-FÖRLUST. ren l. värklig förlust; jfr -vinst. Ramstedt BokförGr. 67 (1915).
-FÖRMÖGENHET~0200 l. ~0102. (i sht i fackspr.) förmögenhet som återstår efter avdrag av skulderna från tillgångarna, värklig förmögenhet. JernkA 1835, s. 222.
-FÖRTJÄNST. jfr -vinst. 1NJA 1874, s. LXV. —
-INKOMST ~02 l. ~20. ren inkomst; jfr -lön. Jungberg (1873).
-KOSTNAD. kostnad (för en värksamhet o. d.) efter avdrag av de (vid värksamheten osv.) erhållna inkomsterna. Sthm 1: 603 (1897).
-LAST. (i fackspr.) om lasts (se last, sbst.2 2) vikt efter avdrag av transportmedlets o. d. vikt. SvTidskr. 1871, s. 154.
-LÖN. lön efter avdrag av med arbetet l. tjänsten förenade utgifter (t. ex. för värktyg, resor o. d.); särsk. om lön efter avdrag för pension. SLorS 11: 16 (1895). SFS 1937, s. 680 (om lön efter avdrag för pension).
-PREMIE. försäkr. beräknad försäkringspremie som skall täcka kostnaderna för utbetalning av själva försäkringen (utan tillägg av administrationskostnader o. d.); motsatt: tariff- l. bruttopremie. Lille Försäkr. 181 (1882).
Ssg: nettopremie-metod. försäkr. metod för beräkning av premiereserv varvid denna anses utgöra skillnaden mellan kapitalvärdet av försäkringsbolagets förbindelse att utbetala försäkringsbeloppet o. kapitalvärdet av återstående nettopremier. SvUppslB (1934).
-PRIS, n. pris efter avdrag av rabatt l. provision l. försäljnings- o. transportkostnader o. d.; äv.: lägsta l. sista pris (på vilket ingen rabatt lämnas). Calonius Bref 337 (1798). Östergren (1933; om sista pris).
-REGISTER. (i sjömansspr.) elliptiskt för: nettoregisterton. TSjöv. 1890, s. 69.
-REGISTERTON~0102. i sht skeppsmät. registerton ss. enhet för angivande av ett fartygs nettodräktighet; jfr -ton. 2NF 19: 819 (1913).
-REGISTERTONNAGE~01002. skeppsmät. nettotonnage. TSjöv. 1890, s. 76.
-TARA. handel. (taraavdrag av) emballagets värkliga vikt, ren tara. Andersson (1857). Almén Köp 1: 98 (1906).
-TON, n. i sht skeppsmät. nettoregisterton; ofta i uttr. mäta (äv. räkna) l. så många nettoton, om fartyg: ha en nettodräktighet av så l. så många registerton. Ett ångfartyg på l. om (stundom av) 700 nettoton, med en nettodräktighet av 700 registerton. GHT 1895, nr 239 B, s. 2 (: mätte). Sthm 3: 55 (1897: räknade). AB 1899, nr 229, s. 3 (: af).
-TONKILOMETER~10020. (i fackspr.) (i sht inom järnvägsstatistiken använd) måttsenhet betecknande befordran av ett ton nettolast en kilometers väg. BtRiksdP 1901, 6Hufvudtit. s. 112.
-TONNAGE. i sht skeppsmät. (i registerton uttryckt) nettodräktighet; motsatt: bruttotonnage. Fahlbeck NatFörm. 40 (1890).
-UTRÄKNING~020. (numera bl. tillf.) uträkning av nettovinst l. nettokostnad o. d.; äv. konkret. 2VittAH 23: 257 (1713; konkret).
-VIKT.
1) (ngts) vikt efter avdrag av tara. HovförtärSthm 1723 B, s. 7.
2) (†) i utvidgad anv., om vikten av ädel metall i guld- l. silvermynt, finvikt. Rinman 2: 195 (1789).
-VINST. ren vinst. Åstrand (1855).
-VÅNINGSYTA~1020. byggn. yta som erhålles gm summering av alla golvytor i lägenheterna i ett hus (utan att trappuppgångar o. d. medräknas). TeknUppslB 1: 683 (1937).
-VÄRDE. jfr -belopp. Fahlbeck JordbrAfk. 36 (1893).
-VÄRMEVÄRDE~1020. (i fackspr.) i tonkalorier uttryckt värde av ett fodermedels nettoenergi; jfr nettoenergi-värde. LAHT 1930, s. 453.
-ÖVERSKOTT~102. nettobehållning; nettovinst. BtRiksdP 1890, Saml. 1. I. 1: Inkomstberäkn. s. 4.
Spoiler title
Spoiler content