SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1965  
SCHALY ʃaly4 l. ʃali4 l. med mer l. mindre genuint franskt uttal, l. CHALY ʃaly4 osv. (schalīh Dalin 133 (1871)), r. l. m. (MagKonst 1831, s. 32, osv.) ((†) n. MagKonst 1832, s. 39, Dalin 133 (1871)); best. -n, stundom -en.
Ordformer
(chaly (-lly) 1831 osv. chalys 18451855. schaly (-lly) 1832 osv. shally 18741916)
Etymologi
[jfr t. chaly, schaly, eng. challis, challie (ä. eng. äv. shally); av fr. chaly, chalys, challis, av ovisst urspr.]
(förr) tunt muslinliknande tyg, vanl. vävt på silkesvarp med ylleinslag o. försett med tryckta o. invävda mönster. Klädning af broderad Chaly. MagKonst 1831, s. 32. Utom nettelduk och jaconet, samt en blandning af ylle och siden, är det såkallade Schaly ännu mycket i bruk. Därs. 1832, s. 39. Mörkröd shally. Berg Handarb. 306 (1874). HantvB I. 8. 2: 408 (1940; om ä. förh.).
Spoiler title
Spoiler content