SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1905  
CYTISUS sy4tisus, stundom 302 (sy`tisuss Dalin), r. l. m. l. f.; best. -en, i best. anv. vanl. utan slutartikel; pl. =, äfv. -ar l. cytiser. Anm. Stundom användes i gen. sg. den latinska formen cytisi, t. ex. Adlerbeth Buc. (se under 1).
Ordformer
(cytis Fries Ordb. (c. 1870). kytisos Melin Gr. lex. (se under 1))
Etymologi
[jfr t. o. eng. cytisus, äfvensom fr. cytise, af lat. cytisus, af gr. κύτισος. Ordet var hos grekerna o. romarna benämning på en viss busk- l. trädartad papilionacé (se 1); i nyare tid har det af olika botaniska författare användts ss. namn på skilda växter hörande till familjen Papilionaceæ o. har af Tournefort († 1708) o. efter honom af Linné upptagits ss. namn på ett visst släkte af samma familj (se 2)]
1) (föga br.) i öfvers. från grekiska o. romerska förf., om en viss träd- l. buskartad papilionacé, sannol. Medicago arborea Lin. Ej skolen I (dvs. getterna) under min ledning / Spisas af Cytisi blad och de bäska skotten af sälgen. Adlerbeth Buc. 13 (1814). Därs. 15. Melin Gr. lex. (1845, under κυτισηνόμος).
2) i sht bot. o. trädg. (individ l. art af) det till familjen Papilionaceæ hörande växtsläktet Cytisus Tournef., hvaraf åtskilliga arter odlas i Sv. ss. prydnadsbuskar l. -träd, särsk. den allmänt bekanta Cytisus Laburnum Lin., guldregn; jfr BÖN-TRÄD. Den (dvs. den mellersta växten i gruppen) är omgifven af Robinier och Cytiser. Tidskr. f. trädg.-odl. 1841, s. 141. Dalin (1850).
Ssgr: CYTISUS-ART300~2. NF 12: 719 (1888). —
-BLOMMA~20.
Anm. Af det under CYTISUS nämnda nylat. Cytisus har medelst den i kemiska ämnesnamn vanliga afl.-ändelsen -in bildats ordet cytisin (cytisein) [jfr t. cytisin, eng. cytisine] ss. benämning på en i Cytisus Laburnum förekommande giftig alkaloid. Berzelius Årsber. t. VetA 1831, s. 299. Dalin (1850). NF 20 (1896).
Spoiler title
Spoiler content