SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1910  
DESINFEKTION des1infäkʃω4n l. de1-, äfv. 01—, r.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. desinfektion, af fr. désinfection, af dés- med upphäfvande bet. (lat. dis-, itu, åtskils) o. infection (se INFEKTION); jfr äfv. eng. disinfection, af disinfect (se DESINFEKTERA)]
vbalsbst. till DESINFEKTERA o. DESINFICIERA: renande l. befriande (af ngt) från smittämne, äfv. (i sht i ngt ä. tid) från dålig lukt som förr ansågs kunna framkalla sjukdomar. F. Wahlgren i Hygiea 1849, s. 91. Karbolsyran (har) under de sista åren erhållit en vidsträckt användning vid desinfektion af kloaker, rännstenar, afträden m. m. N. J. Berlin Därs. 1866, s. 389. Desinfektion af sängkläder, gångkläder m. m. behöfves äfven i det minsta sjukhus. Almqvist Häls. 526 (1896).
Ssgr: DESINFEKTIONS-ANSTALT1003~, äfv. 0103~02, äfv. ~20. Knappast något sjukhus, som gör anspråk på att följa med sin tid, saknar desinfektionsanstalt. E. Heyman i Hygiea 1886, s. 592. SFS 1893, nr 100, s. 20. 2 Uppf. b. 1: 547 (1898). —
-APPARAT~002. E. Heyman i Hygiea 1886, s. 592. SFS 1893, nr 100, s. 9. —
-BEHÅLLARE~0200. behållare l. kärl för desinfektionsmedel (ss. kalk o. d.). Urinkärl med vätskelås och desinfektionsbehållare. PT 1907, nr 4 A, s. 1. —
-FÖRMÅGA~020. jfr -KRAFT. N. J. Berlin i Hygiea 1866, s. 384. En för torfmullens användande i renhållningens tjenst mycket vigtig fråga är om detta material .. också besitter desinfektionsförmåga, d. v. s. förmåga att tillintetgöra i uttömningarne möjligen förekommande sjukdomsfrön. Olbers Fleischer Torfströ 54 (1891). —
-HOTELL~02. jfr -HÄRBÄRGE. I förening med desinfektionsanstalten finnes i Stockholm en storartad anstalt för isolering af friska personer från smittadt hem, ett s. k. desinfektionshotell. Almqvist Häls. 40 (1894). —
-HÄRBÄRGE~020. jfr -HOTELL. Lundin N. Sthm 581 (1889). Palmberg Hels. 801 (1889). —
-KALK~2. till desinfektion afsedd l. använd kalk. NF (1879). Desinfektionskalk, benämnes dels och vanligast Klorkalk, dels Karbolkalk. Ekenberg (o. Landin) (1889). —
-KRAFT~2. jfr -FÖRMÅGA. N. J. Berlin i Hygiea 1866, s. 382. —
-LOKAL~02. jfr -RUM. Patent nr 2470 (1890). Stockholm 1: 488 (1897). —
-MATERIELL l. -MATERIEL~1002 l. ~0102, r. SFS 1900, nr 107, s. 35. —
-MEDEL~20. Man har .. i kloren ett kraftigt desinfektionsmedel, hvarmed man förmår rena förpestad luft och förhindra fortskridandet i organiska kroppars förruttnelse. Ullgren Stöckhardt 140 (1848, 1866). Om desinfektionsmedlens olika verkningssätt. N. J. Berlin i Hygiea 1866, s. 377 (rubrik). Förbränningens värde såsom desinfektionsmedel. C. G. Grähs Därs. 1873, s. 486. Med ett gemensamt namn benämnas de (dvs. de bakteriedödande ämnena) antiseptiska ämnen eller desinfektionsmedel. N. Engström i Landtbr. bok 3: 68 (1902). i bild. Jolin Ber. 5: 247 (1881). —
-METOD~02. Patent nr 557 (1887). Sv. mossk.-fören. tidskr. 1888, s. 82. —
-PLATS~2. Finnes ej observations- eller karantänsstall eller desinfektionsplats i Helsingborg anordnad .. må djur .. ej med ångfärjan införas. SFS 1892, nr 53, s. 3. —
-PROCESS~02. Patent nr 2221 (1890). SFS 1893, nr 100, s. 55. —
-PULVER~20. pulverformigt desinfektionsmedel, särsk. klorkalk, karbolkalk o. karbolpulver. NDA 1867, nr 239, s. 4. Ekenberg (o. Landin) (1889). Katal. ö. ind.-utst. i Sthm 250 (1897). —
-RUM~2. jfr -LOKAL. Patent nr 543 (1886). SFS 1893, Bih. nr 80, s. 2. —
-SKÅP~2. särskildt konstrueradt skåp i hvilket föremål inläggas som skola desinficieras. SFS 1900, nr 107, s. 55. —
-STATION~02. SFS 1893, nr 100, s. 16. Därs. 1900, nr 107, s. 44. —
-UGN~2. Hygiea 1874, Förh. s. 328. Lunds veckobl. 1885, nr 130, s. 2. Katal. ö. ind.-utst. i Sthm 21 (1897). —
-ÅTGÄRD~20 l. ~02. Tidskr. f. läk. 1833, s. 182. Gods skall, innan detsamma må till vederbörande utlemnas, undergå de renings- och desinfektionsåtgärder, som läkaren må finna nödiga. SFS 1892, nr 64, s. 2. —
-ÄMNE~20. jfr -MEDEL. A. Törnblom i UVTF 2: 63 (1872). Intern. sign. (1886, 1902). Patent nr 1239 (1888).
Spoiler title
Spoiler content