DIMINUENDO dim1inɯän4dω, äfv. di1mi-, stundom dimin1- l. dimi1n-, äfv. -u-, äfv. -do l. -då, äfv. —32 (- - -ä`nndo Dalin), adv. o. sbst. n.; ss. sbst. best. -t; pl. -n.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. diminuendo, af ital. diminuendo, eg. gerundium till diminuire, af lat. diminuere (se för öfr. DIMINUERA)]
I. adv.: med småningom aftagande ljud- l. tonstyrka; decrescendo; oftast skrifvet dim. (äfv. dimin.). Diminuendo. .. I förminskande. Det vil säga: ifrån forte eller starkt, til alt saktare .., så at ljudet af tonerne til slutet småningom försvinner. Envallsson Mus. lex. (1802). Diminuendo (dim.), med aftagande styrka; tecknas ock: . Bauck 2 Musikl. 42 (1872, 1874). Om vi .. utföra tonväxlingen diminuendo. Arlberg Tonbildn. 168 (1891). Nyblom Minnen 2: 186 (1904).
II. sbst.: (småningom skeende) minskning i (ljud- l. ton-)styrka; (jämnt) aftagande styrka (i ton, röst o. d.); äfv.: ställe, följd af takter (i en komposition) som utföres l. skall utföras med (jämnt) aftagande tonstyrka; decrescendo. Göra diminuendo. Gynther Conv.-handlex. (1846). Scherzot .. upplöser sig under ett bortdöende diminuendo omsider i ett afbrutet slutfall. Bauck 1 Mus. hist. 200 (1862). (Mannheimerorkesterns) forte är en åska, dess crescendo ett vattenfall, dess diminuendo en allt aflägsnare porlande kristall-bäck. Mankell Mus. hist. 2: 99 (1864). Dim. (diminuendo) .. småningom aftagande styrka. Bergenson Musikl. 68 (1903). jfr: Det bragtes in både crescendo och diminuendo .. i lofsången. Gellerstedt Fr. hult o. täppor 29 (1906; i fråga om fågelsången en sommarmorgon). — bildl. Den episka Ådran (flyter) i ett ständigt diminuendo, den dramatiska i crescendo. C. J. L. Almqvist i Hermes 2: 195 (1821). (Jag kan aldrig) fatta detta tycke, med dess crescendo, diminuendo och fullkomliga mancando. Knorring Cous. 1: 55 (1834). Den utbildningsperiod, som utgöres af de föreskrifna 2 årens praktik såsom farmacie studiosus, .. kan karakteriseras såsom ett crescendo i praktiken och ett diminuendo i teorien. Ber. ö. nord. farmaceutmötet 1897, s. 15.
