DIREKTORAT diräk1tωra4t l. dir1äk- l. di1räk-, äfv. dir1ek- l. di1rek-, äfv. -o- l. -å-, n.; best. -et; pl. = l. -er.
Etymologi
[jfr t. direktorat, fr. directorat, eng. directorte. Ordet är bildadt till DIREKTOR (l. DIREKTÖR) efter mönstret af t. ex. REKTOR : REKTORAT. Formen direktoriat beror sannol. på anslutning till DIREKTORIUM]
1) egenskap(en) l. värdighet(en) att vara direktor (l. direktör); funktion l. förvaltning ss. direktor (l. direktör); direktors- (l. direktörs-)tjänst; direktors- (l. direktörs-)tid; jfr DIREKTORSKAP, DIREKTÖRSKAP. Ett (på 1720-talet), under Seyerlings Directorat, kringvandrande Tyskt Skådespelare-Sällskap. Hammarsköld Sv. vitt. 1: 255 (1818). Under Geijers direktorat (i Sv. akademien). Tegnér Bref t. Wingård 64 (1838) [jfr DIREKTÖR 2 d]. Under Dunérs direktorat hafva undersökningarna vid observatoriet (i Uppsala) väsentligen afsett solspektrum. K. Bohlin i VetAÅrsb. 1907, s. 201. Friherre Muncks öfvertagande af direktoratet betecknade en tvär öfvergång till ett vida humanare uppfostringssystem inom (kadett-)kåren. Gripenberg Fin. kadettk. 49 (1912).
2) [jfr motsv. anv. i eng.] (mera tillfällig anv.) i best. sg., konkret, = DIREKTORIUM 3 slutet. Det undertryckningsvälde, som det utrensade direktoratet slog in på efter .. (statskuppen) af september 1797. Världskult. 6: 487 (1910).
