DIREKTORSKAP diräk3tor~ska2p, äfv. 040~1, n.; best. -et.
egenskap(en) l. värdighet(en) att vara direktor; direktorstjänst; direktorstid; jfr DIREKTORAT 1 o. DIREKTÖRSKAP. Under N:s direktorskap stod institutet i sitt högsta flor. Någre som sigh Directorskapet opå toge, till Skepz Vttredningen. RARP 1: 101 (1629). Directorschapet öfwer Tiäre Compagniet. HSH 29: 379 (1652?).
